Beredskapsveckan, som i år har temat ”Sätt i gång!”, ska sprida kunskap för att stärka samhällets motståndskraft. För att bidra till detta syfte presenterar Arla i dag en ny kunskapsrapport om mjölkens roll i det svenska livsmedelssystemet och vad det innebär för landets beredskap. 

Sverige har i modern tid gått från att vara en nettoexportör av mejeriprodukter till att ha ett handelsunderskott på motsvarande nästan en miljon ton mjölk. De senaste årens osäkrare omvärld, i kombination med allt mer påtagliga konsekvenser av den globala uppvärmningen, gör det angeläget att återigen påminna om mjölkens roll i svensk livsmedelsförsörjning.

– Torka, pandemi, handelsstörningar, krig i vår omvärld och kraftig inflation har bidragit till att lyfta livsmedelsberedskapen på den svenska politiska agendan. Från Arlas sida vill vi bidra till det politiska samtalet, men har känt att det saknas en samlad bild av mjölkens- och mejerivärdekedjans funktion i livsmedelssystemet, säger Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige.

Rapporten belyser vilken funktion mjölk- och mejeriprodukter har i vår kost och i livsmedelskedjan, vilka de största riskerna och sårbarheterna är, vilka faktorer som bidrar till branschens robusthet, samt rekommendationer i det fortsatta arbetet att bygga upp svensk livsmedelsberedskap

– Precis som beredskapsveckans tema säger så är det hög tid att sätta igång. Vi har de senaste åren pratat mycket om beredskap. Men det finns fortfarande ingen formell organisation för livsmedelsvärdekedjans roll i totalförsvaret. Vi ser fram emot att få ökad klarhet kring detta i den totalförsvarsproposition som regeringen ska lägga fram i oktober, säger Cecilia Kocken.

Ökad konkurrenskraft för stärkt beredskap
Samtidigt är en av de centrala slutsatserna i rapporten att den viktigaste insatsen för att öka Sveriges beredskap är att ha en mer konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

– Sverige bör eftersträva att ha handelsbalans, med minst lika stor export som import av livsmedel. För att uppnå det krävs insatser för att stimulera investeringar i jordbruket. Det är rimligt att en del av de resurser som nu läggs på stärkt civilberedskap också går till att öka jordbrukets produktivitet, säger Cecilia Kocken.

Patrik Strömmer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen, som deltog på förmiddagens rundabordssamtal instämmer.

– Jag tycker att det är väldigt bra att rapporten belyser vikten av att öka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. Jag gillade även resonemangen om handelsbalansen, vi behöver mer svensk mat. Om vi exporterar mer behöver vi producera mer, och då ökar även vår förmåga att faktiskt försörja befolkningen i ett krisläge. Det är bra att ha lite marginaler om det skulle bli en riktig kris, eller rentav krig, säger han och fortsätter:

– En viktig insikt från dagens rundabordssamtal är att ett ömsesidigt beroende också ger större möjligheter till ömsesidig hjälp. Vi kan inte bara stirra oss blinda på den geografiska ytan Sverige. Där är Arla som ett internationellt verksamt företag väldigt viktigt.

Lisa Ekman, veterinär och forskare på Växa och Sveriges lantbruksuniversitet, var också med vid rundabordssamtalet. Hon tycker att initiativet är bra och viktigt.

– Jag gillar att rapporten är kort och översiktlig, även om det förstås innebär att det blir mindre djuplodande. Ett av de största problemen för Sveriges livsmedelsberedskap finns med i bakgrunden men sägs inte riktigt rakt ut: Att antalet mjölkbönder fortsätter att minska snabbt. Jag håller helt med om att det är viktigt att öka konkurrenskraften för svensk mjölkproduktion. Men det räcker inte, samhället behöver också gå in med stöd, så att fler små mjölkföretag kan klara sig på sin verksamhet, säger hon.