Både plus och minus för livsmedelsindustrin i coronatider
Coronapandemin har slagit väldigt olika inom den svenska livsmedelsindustrin. Många småproducenter har tappat nästan all försäljning medan andra företag kämpar med att möta en ökad efterfrågan. Livsmedelsexporten tvärstannade i mars, och för företag med försäljning till hotell och restaurang så har våren varit nattsvart, visar Livsmedelsföretagens konjunkturbrev.
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2020 präglas av coronakrisen. Hamstringsvågen som rullade över Sverige i mars månad resulterade i en av de starkaste omsättningsuppgångar svensk dagligvaruhandel upplevt. Detta spillde naturligtvis över på en lång rad svenska livsmedelsproducenter, dvs de som producerar maten och drycken som dagligvaruhandeln säljer. För att kunna möta en ökad efterfrågan har 25 procent av Livsmedelsföretagens medlemmar nyanställt den senaste månaden.
Detta är dock bara en del av bilden. Dagligvaruhandeln är den enskilt största kunden för svenska livsmedelsproducenter men inte den enda. En annan betydande kund är HORECA-sektorn, dvs hotell, restaurang och catering. I mars tappade hotell- och restaurangbranschen 70–90 procent av sina kunder. För livsmedelsproducenter med försäljning till HORECA – inte minst bryggerinäringen och alla sorters småproducenter – ledde detta till kraftigt minskad efterfrågan, i vissa fall med upp till 80 procent. Detta har slagit hårt. 15 procent av Livsmedelsföretagens medlemmar har sagt upp eller varslat personal, och en tredjedel av företagen har korttidspermitterat.
− Ska jag sammanfatta det här coronapräglade kvartalet så skulle jag säga att det har varit turbulent och extremt utmanande. I en tid med närmast total oförutsägbarhet gällande inkomna orders, hög personalfrånvaro och rubbade varuflöden har våra medlemmar lyckats upprätthålla produktionen och fylla butikshyllorna med mat och dryck. Att detta ens är möjligt i en av de värsta kriserna i mannaminne vittnar om den enorma kreativitet, flexibilitet och engagemang som finns bland de svenska livsmedelsföretagen och deras anställda, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Tvärstopp för livsmedelsexporten
Något oväntat minskade volymerna av exporterade livsmedel tydligt under Q1 2020 (årstakt). Indexvärdet 38 för exporten är, tillsammans med det andra kvartalet 2015, det lägsta som uppmätts under de 11 år som Livsmedelsföretagens konjunkturbrev har funnits. Enligt SCB ökade exporten 13 procent i värde under de två inledande månaderna i kvartalet, vilket även omräknat i volym innebär tillväxt. Det är således ett brant volymtapp i mars som drar ner hela kvartalet. Några tänkbara förklaringar till det abrupta exporttappet kan finnas i IKEA:s ”lock down” och i större utländska dagligvarukedjors ”avsmalnade” inköpsbeteende.
− Jag kan i det här sammanhanget inte nog understryka hur viktig exporten är för att bygga och upprätthålla en robust och konkurrenskraftig svensk livsmedelsproduktion. Knappt 30 procent av den svenska livsmedelsproduktionen gick under förra året på export. En varaktig dipp i exporten liknande den vi såg under första kvartalet skulle kunna slå ut en stor del av branschen för gott. Coronakrisen har gett upphov till protektionistiska tendenser runtom i världen och skulle dessa få fäste vore det förödande för svensk export och svensk välfärd, säger Carl Eckerdal.
Andra nyheter i Konjunkturbrevet
Kostnaderna för rå/insatsvara fortsätter öka på grund av svag SEK
Knappt 40 procent av företagen har upplevt distributionsstörningar pga corona
Högt kapacitetsutnyttjande i april
Företagen räknar med minskad produktion i maj