På en lantbrukskonferens i Danmark konstaterade föredragshållarna att det alltid är de duktigaste lantbrukarna som går med vinst medan de sämre går med förlust, och det oavsett hur priserna är.
Även om priserna under perioder går upp på mjölk, kött och växtodlingsprodukter äts detta som regel upp av kostnadsökningar eftersom priserna på insatsvarorna följer med. Detta sker inte helt synkroniserat och därför är en parameter, i begreppet att vara bäst, att man köper och säljer vid rätt tidpunkt. Lantbrukarna måste vara duktigare på att bedöma prisnivåer och säkra priser på såväl inköp som försäljning.
Dessutom gäller det att vara bland de bästa när det gäller produktionen. Marknaden efterfrågar en viss mängd produkter och priset sätts efter det för lantbruket som kollektiv. Eftersom marknadskrafterna hela tiden kommer att justera alla priser till en relativt svag lönsamhetsniuvå, så är nästan alltid fallet i primärproduktion där lantbruket befinner sig, blir resultatet för lantbruket som kollektiv ganska svagt. För att då gå med vinst gäller det att vara bland de bästa och det inebär i sin tur att de sämsta förlorar pengar.