Genom att tillsätta fem kg Viscolight per dygn i mottagningstanken på biogasanläggningen kommer driftsstoppen att minska och resultatet förbättras.

På Wrams Gunnarstorp uppfördes en storskalig biogasanläggning år 2006. Den ägs till 51 procent av Eon, 24,5 procent av godset Wrams Gunnarstorp och 24,5 procent av det danska företag som byggde anläggningen, Bigadan.
Anläggningen tar emot 55 000 ton gödsel, grönavfall och livsmedelsrester per år och producerar av detta 2,8 miljoner kubikmeter metangas per år. Detta uppgraderas till fordonsgas med en kvalitet som naturgas. Det innebär att gasen har ett energiinnehåll mitt emellan bensin och diesel. Fordonsgasen leds från biogasanläggningen vidare i en rörledning som är ansluten till Eons gasnät.
– Den här anläggningen är uppförd helt utan ekonomiska stöd och arbetar helt på marknadens villkor enligt de regler som gäller för biogasproduktion, säger Peter Knutsson, driftschef på biogasanläggningen i Wrams Gunnarstorp.
Som exempel innebär det att man inte odlar grödor på åkermark för att förse anläggningen med bränsle.
– Det gör man i Tyskland men det fungerar enbart eftersom man får stöd för det. Problemet blir då att mjölkkorna får det tufft ekonomiskt eftersom de måste konkurrera med samma majspris som den subventionerade biogasproduktionen kan betala.
Av de 55 000 ton man tar emot utgör 7–8 procent flytgödsel från godsets animalieproduktion, 60 procent är grönavfall från Findus livsmedelsproduktion och cirka 32 procent är fettavskiljningsprodukter från charkindustri och liknande.
Det blir inga förluster utan efter reaktorn och biogasutvinningen är det fortsatt 55 000 ton gödsel. Denna körs ut på godsets åkrar samt till cirka sju andra lantbrukare i området. För att få ekonomi på anläggningen måste all logistik fungera perfekt och avstånden får inte vara för stora.
Jämfört med vanlig flytgödsel är biogasgödseln mer homogen och har ett större näringsvärde. Men man försöker få den ännu bättre och därför har man sedan en tid testat att tillsätta Viscolight i mottagningstanken. Doseringen är 5 kg per dygn och det blandas med de 180 ton som kommer till anläggningen varje dag.
– Viscolight är enkelt att hantera. Det kommer på en pall i 10 kg hinkar och jag häller i en halv spann varje dag. Det är ett pulver som kan hanteras utan säkerhetsrisker, berättar Peter Knutsson.
Han berättar att det finns många liknande produkter på marknaden och en del av dem får man avfärda som hokuspokus. Viscolight verkar dock fungera.
– Vi är endast i början av testet och kan inte dra så många slutsatser men vi har sett stora förbättringar redan.
Ett problem i en biogasanläggning är sedimentering i blandningstanken. Någon gång per år måste den tömmas och då har man en tjock massa i botten. Man får då hissa ner en minilastare som kör ihop det i en hög och så får man lasta up det med en skopa. Det har handlat om att gräva ut 100 till 150 ton per år och detta räknas som avfall som ska lämnas till deponi vilket medför en kostnad på 1 200 kronor per ton.
– Sedan vi började med Viscolight blir det mindre mängd att lasta ut och lämna som deponi.
En av anledningarna till att det sedimenterar i tanken är att det kan komma med ben och andra föroreningar i de produkter man tar emot. Med Viscolight räknar man med att detta löses upp.
Får man en bottensats i reaktorn blir det kostsamt. Då tvingas man till ett fyra veckor långt produktionstopp och man tappar därmed nästan 8 procent av de årliga intäkterna.
– Än så långe har vi inte behövt stanna reaktorn och med Viscolight hoppas vi på att det dröjer ännu längre innan det måste ske.
Ett annat problem på en biogasanläggning är stopp i pumpar på grund av föroreningar. Samma sak med det. Kan gödseln bli homogenare med Viscolight och för stora föroreningar blir mindre minskar risken för stopp i pumparna.
En annan fördel med Viscolight är att gödseln luktar nästan inget alls när den sprids på åkern.
– Det är en mycket påtaglig skillnad och en stor fördel eftersom lukten vid gödselspridning alltid blir en debatt.
Viscolight ska enligt uppgift även öka näringsinnehållet i gödseln men om det stämmer vet inte Peter Knutsson.
– Våra näringsvärde varierar kraftigt. När vi tar emot rester från ärtor från Findus blir kvävehalten stor i gödseln men får vi avfall från morrötter blir det mindre. Därför är det svårt att säga vad Viscolight innebär vad gäller näringsinnehållet.
Man kommer att använda Viscolight hela 2011 på biogasanläggningen i Wrams Gunnarstorp och verkar det fungera bra så fortsätter man.
En av det tre ägarna, Bigadan, äger även biogasanläggningar i Danmark och en del av dem använder Viscolight med gott resultat.
I den framtida planen finns fler pipelines för att kunna pumpa gödsel från anläggningen och ut till lantbrukarna. På så sätt minskar man transportkostnaderna. Produktionen ska ökas med 10 procent under innevarande år och det ryms i det miljötillstånd man redan har om 65 000 ton.
– Vi har även ett försök i samarbete med SLU i Alnarp och Lunds Universitet för att trots allt undersöka möjligheten att odla bränsle på åkermark.
Andra intressanta projekt som varit på biogasanläggningen är testkörning av Valtras biogastraktor.
– Även Wrams Gunnarstorps gods och Eon planerar biogasdrift i sina tjänstebilar framöver, säger Peter Knutsson.

Peter Knutsson häller 5 kg Viscolight i mottagningstanken. Det är dagsransonen och blandas med de 180 kubikmeter gödsel och livsmedelsrester som kommer in varje dag.