Forskare vid JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, har funnit att trumkompostering av främst hästgödsel ger måttliga utsläpp av klimatgaser, i flera fall rentav lägre utsläpp än vad som har uppmätts i tidigare komposteringsförsök.
Trumkompostering är en metod som har börjat användas på stora gårdar och av entreprenörer i avfallsbranschen för att hygienisera hästgödsel och djupströgödsel innan den säljs som gödselmedel. Tekniken innebär att gödseln komposteras under kontrollerade förhållanden i en stor cylinderformad trumma, ibland tillsammans med andra typer av organiskt avfall som grönsaksavfall. Vid hygieniseringen i trumkomposten värms gödseln upp till minst 52 grader Celcius i minst 13 timmar utan avbrott. Det är ett EU-krav att stallgödsel ska hygieniseras innan den släpps ut på marknaden.
– Komposteringen gör också gödseln mer attraktiv som jordprodukt och gödselmedel. Det är viktigt eftersom antalet hästägare ökar och många saknar jordbruksmark, och behovet är stort av mottagare av hästgödsel, säger Lena Rodhe, forskare på JTI.
I dag händer det att hästgödsel dumpas i naturen, berättar hon, vilket kan göra att växtnäring i gödseln utlakas till vatten med övergödning som följd.
När man komposterar finns dock risk för utsläpp av växthusgaserna lustgas och metan och att kväve förloras i form av ammoniak till luften. Ammoniakavgång bidrar till övergödning och försurning, men ammoniak betecknas också som en indirekt växthusgas eftersom den kan omvandlas till lustgas.
Forskarna mätte utsläpp av de klimatpåverkande gaserna lustgas, metan och ammoniak vid två trumkompostanläggningar i Sverige. Komposteringen sker i tre steg, där förkompostering och efterkompostering sker utanför själva trumman.
– Växthusgasutsläppen från själva trumkomposten utgjorde en mycket liten del av de totala utsläppen av klimatgaser och ammoniak. Det var i stället utsläppen av metan från för- eller efterkomposten som hade störst klimatpåverkan, säger Lena Rodhe.
Detta hänger delvis ihop med att hygieniseringen i trumkomposten pågår i endast ett dygn, medan gödseln sedan ligger flera månader i efterkomposten. När forskarna prövade att täcka efterkomposten med en plastduk, minskade lustgasutsläppen nästan helt och metangasutsläppen med cirka en tredjedel, och de totala utsläppen av klimatgaser från de tre komposteringsstegen bedömdes vara måttliga.
– Ett annat sätt att använda trumkompostering för att minska klimatpåverkan, är att ta tillvara värmen i utluften från trumkomposten för att värma byggnader, säger Lena Rodhe.
Bäst blir lönsamheten om värmen från trumkompostering ersätter uppvärmning med fossil olja, då återbetalningstiden för investering i värmeåtervinningsutrustningen blir endast tre år.
Projektet har finansierats med EU-pengar via Jordbruksverket