De färska skadorna av älg och andra hjortdjurs bete på yngre tall har ökat i sju av åtta län i Götaland. Dessutom ligger betesskadorna långt över målen i samtliga län i området. Det visar en inventering av 3 500 bestånd i södra Sverige som Skogsstyrelsen presenterar resultaten ifrån i dag.

–      Trots en rad insatser och tidigare larm ser vi tyvärr ytterligare en försämring från en redan dålig nivå. Det dåliga resultatet förvånar oss och tyder på att de insatser som görs i dag inte räcker i Götaland. Inblandade myndigheter behöver ta i frågan med större allvar eftersom markägare och jägare uppenbarligen inte lyckas åstadkomma det som krävs för att minska miljardförlusterna för skogsbruket som detta innebär, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Jämfört med förra året har andelen ungtall som skadas per år av vilt ökat från 15,5 till 16,2 procent. I Västra Götaland är skadorna oförändrat på en hög nivå men i samtliga övriga län har skadorna ökat. (Se statistik per län i grafik nedan.)

Varje år orsakar betesskadorna produktionsförluster för skogsbruket motsvarande miljardbelopp. Ett av de mål som Skogsstyrelsen satt upp tillsammans med andra aktörer och berörda myndigheter för att minska betesskadorna, innebär att maximalt fem procent av ungtallarna ska ha färska betesskador från året som gått. Inget av de enskilda länen är ens i närheten av målet, visar årets inventering. De flesta län ligger på mer än det tredubbla. Sämst är läget i Halland där skadorna är mer är fyra gånger så höga som målet (20,3 procent). Även Blekinge och Västra Götaland ligger bland de sämre.

I varje län finns ett antal så kallade älgförvaltningsområden. I 20 av de 32 områden som inventerats i Götaland 2019 finns en tydlig ökning av skadorna och i 12 av dem bedöms läget som mycket svårt. I bara sex av dem finns en tydlig förbättring jämfört med förra året.

–      Det är nu sju år sedan den nya älgförvaltningen infördes där både skogsägare och jägare har delat ansvar. Men uppenbarligen har den ännu inte levererat i Götaland. Insikten om bristerna måste nu landa ordentligt hos alla inblandade aktörer. De träd som utgör det naturliga fodret för älgen i våra skogar behöver en återhämtning samtidigt som skogsägarnas tro på att det går att föryngra med tall utan omfattande betesskador behöver stärkas, säger Christer Kalén.

Mer fakta om älgbetesinventeringen, Äbin:
Varje år presenterar Skogsstyrelsen den nationella älgbetesinventeringen, Äbin, som visar hur omfattande betesskadorna är på tall av hjortdjur, främst älg, hjort och rådjur.

Inventeringen görs i samarbete med flera andra aktörer i ungefär hälften av Sveriges knappt 140 älgförvaltningsområden.

Inventeringen görs på våren, strax innan lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten.

Resultaten från inventeringarna i Svealand och Norrland kommer att presenteras senare i sommar och en samlad analys för landet som helhet kommer senare i höst.