Intresset för ekologisk mat ökar kraftigt i Sverige. Men svenska odlare behöver bättre teknik och mer kunskap om hur biologiska växtskyddsmedel ska användas i odlingar, anser JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. JTI startar nu ett 2-årigt projekt om detta tillsammans med rådgivningsföretaget Visavi, God lantmannased.
Användningen av biologiska växtskyddsmedel är viktigt såväl i ekologisk produktion som i så kallat integrerat växtskydd, då man samordnar åtgärder för att bekämpa skadegörare och ogräs i första hand med förebyggande åtgärder i stället för att använda enbart kemiska bekämpningsmedel. Integrerat växtskydd är numera enligt ett EU-direktiv obligatoriskt för all odling som inte är ekologisk.
Växtskydd handlar om att skydda odlingar från skadeinsekter eller sjukdomar orsakade av bakterier eller svampar. För att lyckas med det, är det viktigt att växtskyddsmedel appliceras på rätt sätt i odlingen.
– Det är viktigt att applicera rätt när det gäller kemiska preparat, och kanske ännu viktigare när det gäller biologiska preparat, eftersom dessa ofta kräver direktkontakt på skadegörarna för att fungera, säger Klara Löfkvist, forskare vid JTI:s kontor i Lund.
Jämn spridning av kvalster
När man till exempel använder rovkvalster för att bekämpa skadeinsekter i odlingarna är spridningsjämnheten helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir, eftersom rovkvalster inte har vingar utan rör sig över begränsade ytor.
När man sprutar “goda” svampar eller bakterier i odlingen, gäller det att tränga in i bladverket eftersom många skadegörare sitter på bladens undersida.
– Den appliceringsteknik som vi använder i dag är utvecklad för kemisk bekämpning och kunskapen är begränsad om hur man ska applicera biologiska preparat på bästa sätt, säger Klara Löfkvist.
Växtskyddssprutor har i tidigare studier visat sig kunna ge otillräcklig omrörning av biologiska växtskyddsmedel, vilket resulterar i ojämn dosering och osäkra effekter av behandlingarna.
Gammal teknik på nytt sätt
Men det finns också teknik som används för kemiskt växtskydd som skulle kunna tillämpas för biologiskt växtskydd, om den används på ett nytt sätt. Detta ska Klara Löfkvist, JTI och Eskil Nilsson, Visavi ta itu med. Till hjälp har de såväl svenska som utländska växtskyddsexperter. Projektets fokus är brett; man ska arbeta med applicering i växthusodlingar, frilandsgrönsaker, fruktodlingar och i bärodlingar.
– Vi räknar med att projektet ska ge säkrare effekter av biologiska växtskyddsmedel. För växthusen kan det förhoppningsvis även resultera i minskade vätskemängder och mindre tidsåtgång. Sådant är avgörande när det gäller att få den framtida odlingen produktiv och lönsam, säger Klara Löfkvist.
Målsättningen är att resultaten från projektet ska kunna användas praktiskt i odlingar så snart projektet är avslutat. Resultaten ska spridas bland annat via rådgivare, Jordbruksverkets växtskyddscentraler, behörighetsutbildningar och fackpress.
– Tanken är att odlarna ska kunna få enkla, positivt formulerade och konkreta råd om hur man ska applicera biologiska växtskyddsmedel på ett sätt som ger god effekt och vitala odlingar, säger Eskil Nilsson, Visavi.
Projektet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF.