Hushållningssällskapet i Östergötland genomför i år det andra året av en försöksserie med biostimulanter. Syftet med serien är att testa ett antal produkter som marknadsförs mot ekologisk odling, för att undersöka om de har lönsamma effekter. Hushållningssällskapet Östergötland är projektledare för försöken.
– Syftet med försöksserien är att få en officiell prövning av biostimulanter, eftersom det saknas bra underlag för att bedöma produkterna. Tanken med projektet är att testa produkter som finns tillgängliga på den svenska marknaden, säger Per Ståhl, ansvarig för försöken.

Försöken finansieras av Jordbruksverket och genomförs tillsammans med Hushållningssällskapet Västra och HIR Skåne. År 2020 var första året försöksserien genomfördes och man ska fortsätta i år. Försöken går ut på att man testar några olika produkter; Physiolit från Timac, Quantis från Syngenta samt Kelpac och BlueN från Bioagri. Försöken genomförs i vårkorn i Östergötland, Västergötland och Skåne.

– Vår tanke är att testa biostimulanter i de stora lantbruksgrödorna, framför allt i spannmål, och vi fick detta projekt förra vintern, därför var det vårsådda grödor som var aktuella att göra försöken i. Vi valde korn eftersom det är en något känsligare gröda än havre, men det vore intressant att testa även i oljeväxter.

Det finns ämnen i biostimulanterna som är testade vetenskapligt i laboratoriemiljö i växthus där man sett effekter, men frågan är om effekterna är överförbara till praktisk odling med de komplexa förhållanden som finns i marken och om de då ger önskvärda effekter.

– Det vi vill se är lönsamma effekter. Kostar produkten 1 000 kronor per hektar att tillföra, måste det vara ganska rejäla skördeökningar för att det ska vara lönsamt. I försöken 2020 såg vi inte några positiva och lönsamma effekter med de biostimulanter vi testade.

Biostimulantmarknaden är stor, med väldigt många produkter vilket gör marknaden svår att greppa. EU arbetar på regelverk för dessa produkter, vilket förhoppningsvis kommer att leda till bättre struktur framöver. Produkterna är lätta att registrera och använda eftersom de inte räknas som växtskyddspreparat, men det gör även att det finns en stor flora av produkter.
Försöksserien kommer att upprepas i år.

– Det är stora årsmånsvariationer och vi måste testa produkterna flera år innan vi kan säga något med säkerhet. Produkterna är ganska olika varandra och den som sticker ut mest är BlueN. BlueN är ingen vanlig biostimulant utan består av bakterier som sprutas ut på bladen och tränger in mellan cellerna i bladen och ska fixera kväve i bladen på spannmålen. En annorlunda produkt som inte visade någon effekt 2020.

Biostimulanterna är mest använda i grönsaks- och potatisodling, grödor som ofta har lite mindre rotsystem och som odlas intensivt. Biostimulanterna har också använts i utarmade jordar med dålig mikroflora, och kan då ge effekter som att öka stresståligheten, exempelvis mot torkstress. Företagen har gjort en del egna försök och då har man sagt att produkterna ger större effekter i exempelvis potatis, som har ett ganska litet rotsystem.

– En del av försöket ingår i en masteruppsats på agronomprogrammet, där man jämför rotutveckling mellan olika produkter, där Physiolit sägs påverka rotsystemet positivt. En testundersökning gjordes 2020, i mindre skala, och man såg inga skillnader. I år ska man undersöka rotutvecklingen i större skala i två av de tre försöken, avslutar Per Ståhl.