Oron för cocktaileffekter från livsmedel är stor hos allmänheten och även politiker har lyft upp den. En ny studie visar att hälsorisken är liten även när olika ämnen läggs ihop. I jämförelse med koffein och alkohol är cocktaileffekten försumbar.
Det skriver Martin Larsson, på Bayer Crop Science och fortsätter:

När rester av olika slags bekämpningsmedel i livsmedel läggs ihop kallas det för ”cocktaileffekten”. idén är att även om dessa livsmedel var för sig innehåller små och ofarliga mängder, kan den sammanlagda effekten när vi konsumerar dem ihop, vilket vi ju normalt gör, innebära en större och oförutsedd hälsorisk.

Istället för att bara spekulera tog vi frågan till oss och startade ett forskningsprojekt för att uppskatta storleksordningen på denna cocktaileffekt. Genom data över spridningen av växtskyddsmedel och officiella siffror på uppmätta ämneshalter i livsmedel kunde den totala mängden som vi konsumenter får i oss beräknas. Risken för giftverkan av alla ämnen sammantaget beräknades med den så kallade Hazard Index metoden. Den bygger på att man adderar risken för samverkan av flera ämnen samtidigt med hänsyn taget till både exponering samt giftigheten för varje enskilt ämne i blandningen.

Studien är gjord på danska data, men är sannolikt applicerbar även på svenskar, då källorna för importerade livsmedel är liknande. Resultaten har även publicerats i den vetenskapliga tidskriften Food and Chemical Toxicology.

Totalsumman blir att en vuxen person normalt utsätter sig för 16 procent av Acceptable Daily Intake (ADI) av bekämpningsmedel genom sitt livsmedelsintag. För barn är motsvarande siffra 44 procent, alltså knappt hälften av det gränsvärde som myndigheterna satt upp. Dessa siffror är ett worst-case scenario, den verkliga nivån är lägre. ADI-nivån har även betydande säkerhetsmarginaler inbyggda.

För att sätta dessa siffror i perspektiv har vi också jämfört dem med andra hälsofarliga ämnen som vi utsätter oss för. Med samma metodik som för bekämpningsmedel, beräknade vi motsvarande Hazard Index för halterna av naturliga svampgifter i livsmedel samt för medelintaget av koffein och alkohol.

Resultaten visar att cocktaileffekten i en sådan jämförelse framstår som försumbar. Ett glas vin om dagen (medelkonsumtionen i Danmark) motsvarar 1 600 procent av teoretiskt ADI och tre koppar kaffe om dagen 1 900 procent. Ett annat sätt att uttrycka detta är att Cocktaileffekten av bekämpningsmedel från våra livsmedel motsvarar ungefär en kopp kaffe i månaden, eller ett glas vin var tredje månad, uttryckt i termer av Hazard Index.

Studiens resultat överensstämmer också med tidigare liknandestudier på området, vilket leder tillslutsatsen att som konsument är det i praktiken en obefintlig risk att hälsan påverkas av bekämpningsmedel i våra livsmedel.

Att detta inte kommer fram oftare i debatten beror antagligen på att det uppfattas som trista fakta. En cocktaileffekt låter värre och är samtidigt lite spännande. Att vetenskapen och ansvariga myndigheter har en helt annan bild av cocktaileffekten blir i sammanhanget mindre viktigt. Alarmism får genomslag och i konkurrensen om uppmärksamhet blir även felaktiga fakta gångbara. Detta trots att det skrämmer upp människor och oroar dem för deras helt normala dagliga livsmedelsintag.

Det som borde oroa oss är istället hur vi ska kunna föda snart nio miljarder människor i en värld där i princip all bra jord redan är uppodlad och där klimatförändringar försvårar alltmer för jordbruket. I en strävan att skydda hälsa och miljö mot alltmer obetydliga risker glöms detta perspektiv ofta bort.