Det skrivs mycket om växtodling med fasta körspår, CTF, men artiklarna handlar mest om tekniken och strategier i växtodlingen och väldigt sällan om lönsamheten. Nu kan vi på NilehnTeknik som första tidning i Sverige presentera CTF i siffror. Uppgifterna kommer från försök som legat ute 2011 och 2012 i Kanada och bygger på en 100 hektars växtodlingsgård med enbart spannmål och oljeväxter.
För att gå från konventionell odling till fasta körspår tvingas denna gård investera 10 000 svenka kronor i nya inventarier eller ombyggnader av befintliga maskiner per hektar, det vill säga 1 000 000 miljon kronor totalt. I detta ingår autostyrning med RTK på traktorer och skördetröska samt maskiner som blir jämt delabara med 9 meters körspår, exemelvis; kultivator, såmaskin och tröska med 9 meters arbetsbredd och gödselspridare och växtskyddsspruta med 18 eller 36 meters arbetsbredd. Skrödetröskan måste öven utrustas med längre tanktömningsrör för att följevagnen ska kunna köra i spåret 9 meter från tröskans spår. Märk väl att det redan finns maskiner på gården och att investeringen på 1 000 000 kronor enbart avser förändringen och att det antagits att vissa maskiner redan passar till 9 meters fasta körspår. Exempelvis finns traktorn, som enbart utrustas med autostyrning med RTK, växtskyddssprutan och gödselspridaren medan tröskan bara behöver ett nytt bredare skärbord och autostyrning med RTK. .
Man har i kalkylen räknat med en årlig kostnad för investeringen med 10 procent för ränta och värdeminskning, då arealunderlaget 100 hektar, inte innebär många timmar per år för masinerna och därmed lång avskrivningstid ner till noll. Den årliga maskinkostnaden blir således 100 000 svenska kronor.
Vinsterna med fasta körspår är större skörd till följd av ingen markpackning, mindre gödsel och utsäde samt mindre tidsåtgång eftersom det inte blir någon överlappning när man kör med autostyrning med RTK. Bränsleförbrukningen minskar till följd av två saker, mindre tidsåtgång samt mindre slirning då traktorn alltid går i de fasta körspåren där marken blir hård och fast.
Följande siffror avser höstvete men vinsten är större för oljeväxter med dagens pris.
Kostnaden för utsäde minskar med 20 procent till följd av ingen överlappning och inget utsäde i spåren, vinst 140 kronor per hektar, kostnaden för gödsel och växtskydd minskar inte lika mycket då behandling ändå sker i spåren men autostyrning med RTK innebär ingen överlappning mot vändteg och det innebär en besparing på 10 procent. Kostnaden för växtskydd minskar däremd med 446 kronor och för gödsel med 188 kronor per hektar. Bränslekostnaden minskar med 68 kronor per hektar till följd av mindre slirning och minskad överlappning som ett resultat av mindre tidsåtgång och detta ger även en minskad kostnad för arbete med 60 kronor per hektar. Totalt minskar kostnaderna i växtodlingen med 902 kronor per hektar. Till detta kommer skördeökningen beroende på att markpacknignen försvinner mellan spåren. Denna är större än det bortfall man får i själva spåren. Försöken i Kanada har visat att skörden ökar med 1 procent redan år ett för att ha ökat med 3 procent år tre. Vid en normalskörd på 8 000 kg ger det ytterligare 240 kg per hektar vilket betingar 480 kronor per hektar vid ett pris på 2 kronor per kg för vete.
Summan av kostnadssänkning och intöktsökning blir således 1 142 kronor multiplicerat med 100 hektar vilket blir 114 200 kronor. Vinsten på denna gård blir därmed 114 200 kronor minus 100 000 kronor = 14 200 kronor.