Våren har som den brukar varit varierande med både låga och höga temperaturer. Den kalla perioden i början av april i hela landet har bromsat upp tillväxten men kommer att ta fart igen i det varmare vädret som utlovas i prognosen. Det börjar därför bli dags att planera för huvudgivor i höstsäden. På vissa ställen har höst och vinter varit torra vilket kan ge en chans till hög markkväveleverans i år i en del fält. I andra områden är läget motsatt. Det är därför extra viktigt att fundera på vilken kvävenivå jag ska välja just nu.
Den rapporten kommer från Yara som fortsätter:
Normalt räknar vi med begynnande stråskjutning (DC 30) i höstvete i slutet av april-början av maj. Skåne vanligen i den tidigare delen av intervallet och Svealand i den senare, dessutom påverkar sortens tidighet till viss del. Det viktiga att ha i minnet är att ungefär hälften av stråsädens kväveupptag sker under cirka en månad från begynnande stråskjutning till axgång. I höstvete innebär det att ca 100-150 kg N/ha bör tas upp under denna period. Saknas kväve reducerar plantan antalet skott som går fram till ax och även hur många småax som går fram i axet. Kvävebrist i stråskjutningen är därför oftast skördebegränsande, men i stråsvaga sorter och alltför frodiga bestånd kan en viss reduktion vara positiv för att undvika liggsäd. Samma resonemang gäller för råg och höstkorn men där är utvecklingen ett par veckor tidigare och vi räknar med begynnande stråskjutning inom kort.

Den kalla perioden vi hade i början av april har hållit tillbaka tillväxten, men nu tar det fart med lite högre temperaturer i prognosen. Medeltemperaturen är varierande mellan landsändarna och i vissa delar av landet ligger snö fortfarande kvar som bromsar våren ytterligare. Vi befinner oss trots allt nu i mitten av april och det dröjer nu inte länge till temperaturen stiger och tillväxten sätter fart i hela det höstsädesodlande området.
Läs mer här om Yaras rekommendationer för huvudgivan av kväve i höstspannmål.