Ändrad odling och foderförsörjning kan öka klimatavtrycket per kg mjölk, trots minskad kväveanvändning. Det visar en analys från Arla. Effekten kan i förlängningen påverka den hållbarhetsersättning som kopplas till mjölkpriset.

Danmarks nya kväveregler kan få konsekvenser som går längre än minskad kväveutlakning. Om mjölkproducenter tvingas ändra växtföljd och foderstrategi kan det även påverka gårdens klimatavtryck och resultatet i Arlas hållbarhetsmodell FarmAhead.
Det framgår av en presentation från Arlas hållbarhetsspecialist Martin Øvli Neumann Kristensen, som presenterades vid Fodringsdagen i Danmark i september.
Bakgrunden är att Danmark från 2027 inför en ny utsläppsbaserad kvävereglering. Den kan göra det mindre fördelaktigt att odla vissa grödor, däribland majs till ensilage, beroende på gårdens förutsättningar.
Enligt Seges Innovation kan en övergång från majs till mer klövergräs innebära att lantbrukaren behöver större areal för grovfoder eller mer spannmål i foderstaten.

Klimatvinsten kan ätas upp
Minskad kvävegödsling kan minska utsläppen av lustgas från marken och utsläppen från produktionen av handelsgödsel. Men om skördarna minskar kan behovet av inköpt foder öka. Om mjölkavkastningen samtidigt minskar fördelas gårdens utsläpp på en mindre mängd mjölk.
I Arlas beräkning för en mjölkgård på Jylland där det är sandjord ökade det beräknade klimatavtrycket från 0,930 till 0,994 kg koldioxidekvivalenter per kilo energikorrigerad mjölk i ett scenario där majs togs bort ur foderstrategin.
Beräkningen visar att förändringar i växtodlingen kan få följdeffekter för mjölkproduktionens klimatavtryck. Resultatet är dock ett enskilt scenario och ska inte tolkas som en generell effekt för alla danska mjölkgårdar.

Klimatpoäng påverkar mjölkpriset
Arlas hållbarhetsmodell FarmAhead ger mjölkproducenter ersättning för dokumenterade åtgärder på gården. Poängen påverkar den ersättning som betalas ut per kg mjölk.
Den 1 januari 2027 höjs ersättningen per poäng från 0,03 till 0,04 eurocent per kilo mjölk. Samtidigt utökas modellen från 84 till 111 möjliga poäng. Bland de nya områdena finns grovfoder, gödselbehandling och mineralgödsel med lägre klimatavtryck.
Det är ännu inte klarlagt hur enskilda gårdar påverkas av kombinationen av den nya danska kväveregleringen och FarmAhead-modellen. Men Arlas analys visar att förändringar i odling och foderförsörjning kan få betydelse för gårdens klimatresultat.

Även relevant för svenska mjölkproducenter
Den danska regleringen gäller inte svenska gårdar. Däremot omfattas även svenska Arlaleverantörer av FarmAhead-systemet, vilket gör sambandet mellan växtodling, foderutnyttjande och klimatavtryck relevant även här.
Hur stora effekterna blir beror bland annat på gårdens jordar, grovfoderproduktion, avkastning och möjligheter att anpassa foderstaten.
Arla behöver därför svara på om erfarenheterna från de danska beräkningarna kan ge lärdomar för svenska mjölkproducenter och hur eventuella förändringar i gårdens klimatavtryck slår igenom i hållbarhetsersättningen.