ANNONS

Data från långliggande försök visar på vallens betydelse i ett hållbart växtodlingssystem

I en ny studie från SLU har effekten av vall i växtföljden undersökts med hjälp av data från långliggande försök på olika platser i Sverige. Forskarna ville se hur vall i en sexårig växtföljd påverkade avkastning och grödkvalitet på efterkommande grödor och jordens kol- och kvävehalter.

Resultaten visar att kortvariga, blandvallar med gräs och baljväxter i växtföljder kan minska behovet av mineralgödsel, förbättra markbördighet och bidra till mer hållbara odlingssystem, även i jordbruk utan djurhållning.

I den mer specialiserade spannmålsodlingen som växte fram under 1900-talet blev växtföljderna enklare och eftersom djur- och växtproduktionen i stort delades upp försvann vallen till stor del i många växtföljder. Denna specialisering och uppdelning kan dock leda till en rad miljöproblem som näringsläckage och läckage av bekämpningsmedel och bekämpningsmedelsresistens hos skadegörare och ogräs.

I den nya studien har Fatima El Khosht, doktorand vid institutionen för växtproduktionsekologi och medlem i SustAinimal Academy, tillsammans med en grupp forskare undersökt hur en tvåårig vall i en sexårig växtföljd påverkar skörd, grödkvalitet samt jordens kol- och kvävehalter. Genom att studera data från långliggande försök på tre platser i Sverige visar resultaten att skördarna ökade för flera grödor som raps och vete när vall fanns med i växtföljden när grödorna gödslats lite eller inte alls. Effekten var mest påtaglig under de första två åren efter att vallen avslutats men fanns kvar genom hela växtföljden. Vid höga kvävegivor var skillnaderna mellan växtföljderna däremot små eller obefintliga.

Kvaliteten på veteskörden, mätt i proteinhalt och gluteninnehåll, förbättrades också med vallar, vilket tyder på bättre kvävetillgång från vallrester samt kvävetillgänglighet vid senare utvecklingsstadier vilket gynnar glutenproduktion. I marken noterades högre nivåer av markkol och totalt kväve där vallar ingick, särskilt när baljväxter fanns med. Däremot ökade inte kol- och kvävehalterna successivt över tid – de stabiliserades tidigt.

Studien visar är att återinförande av vall i växtföljden, särskilt med baljväxter, kan minska behovet av kvävegödsel och förbättra markhälsan och därmed kunna vara en del i ett mer hållbart jordbruk. Att resultaten nåtts utan stallgödsel tyder på att växtföljdsvallar kan tillföra dessa fördelar även i system som saknar tillgång till stallgödsel och i dag pågår mycket forskning för att kunna ta tillvara på vallen även utan djur.

Relaterade artiklar