Tillräckligt med mark för framtida produktion av mat och biomassa, bevarande av grönytor i städerna och ett skogsbruk där mer hänsyn tas till naturvård och klimat. Det är några av punkterna när forskare i Lund tillsammans med relevanta samhällsaktörer listar de 15 viktigaste utmaningarna för att uppnå hållbar markanvändning i Sverige.
Hur vi använder marken är en av de viktigaste faktorerna bakom några av samtidens svåraste problem – såväl klimatförändringarna som förlusten av arter och risken för nya pandemier går att koppla till detta.

Men att få till en hållbar markanvändning är komplicerat. Mark är en begränsad resurs och samhällets krav på den är många. Vi behöver säkra mat- och energiproduktion samtidigt som städerna växer, inte sällan på produktiv åkermark. Vi ska ställa om till en biobaserad ekonomi, men det riskerar att leda till ett intensifierat jord- och skogsbruk, vilket i sin tur kan påverka både klimatet, den biologiska mångfalden och möjligheterna till rekreation och naturupplevelser negativt. Målkonflikterna är alltså många. Hur ska det hela gå ihop?

Möten över sektorsgränserna
Vid Lunds universitet arbetar forskare just med att belysa de motstridiga intressen som finns gällande markanvändning inom det tematiska samverkansinitiativet LU Land. Syftet är bland annat att låta olika aktörer mötas över sektorsgränserna för att hitta nya sätt att samarbeta och därmed nya vägar till möjliga lösningar.

Att enas om vilka frågor som är viktigast att arbeta med på tio års sikt har varit prioriterat inom LU Land. Därför har man gjort en systematisk framtidsspaning, en så kallad horizon scan, där alla parter fått lista utmaningar relaterade till hållbar markanvändning. Genom en strukturerad och demokratisk process, där både forskare och olika samhällsaktörer deltagit, har nu 157 inkomna punkter resulterat i 15 prioriterade frågor som det anses absolut mest angeläget att börja arbeta med.

– Det har varit en stor variation på det som har kommit in, men sammanfattningsvis kan vi se att utmaningar där målkonflikter är särskilt tydliga, exempelvis bevarande av jordbruksmark kontra exploatering, eller skogsbruk kontra klimatanpassning och biologisk mångfald, har blivit högt prioriterade. Men identifieringen av samtliga utmaningar har varit viktig att genomföra, alla behöver lösas på sikt, säger Maria von Post, ekolog och forskare i bevarandebiologi, som sammanställt prioriteringarna.

Stor komplexitet
– En annan slående likhet mellan flera av utmaningarna är just att de är väldigt komplexa, och att de ofta innehåller både ekologiska, ekonomiska och styrmedelsrelaterade aspekter. Även verktyg och metoder som leder till bättre dialog och samverkan, och till att man lättare kan omsätta befintlig kunskap i praktiken, har varit efterlysta inom flera olika områden, säger Juliana Dänhardt, zooekolog och projektledare för LU Land.

Bland de prioriterade utmaningarna finns hur man ska man säkerställa att det finns tillräckligt med mark för framtidens jordbruk och produktion av biomassa; hur man kan hitta en balans mellan en odling som är ekonomiskt hållbar och ekologiskt hållbar, vilken växtförädling som krävs för att säkerställa tillgången på mat i ett framtida klimat och hur man kan optimera arbetet för att bevara biologisk mångfald i relation till skogs- och jordbruk.

Andra prioriterade frågor är bekämpande av invasiva arter, hur man kan öka landskapets vattenhållande förmåga när klimatet förändras, hur andelen gröna ytor i städerna kan bevaras eller utökas, hur man kan stimulera naturvård inom skogsbruket så att inte bara produktion gynnas, och vilka sätt att förvalta skog som är bäst för klimatet.

Styrmedel behövs
Flera av utmaningarna handlar i sig om hur man ska kunna hantera de målkonflikter som finns. En punkt lyder till exempel ”identifiera styrmedel som balanserar privata och allmänna intressen och samtidigt kan accepteras av markägare”. Andra policyfrågor är hur man kan internalisera miljökostnader i priset på varor, eller förbättra samverkan mellan olika intressenter för att utnyttja synergier vid markanvändning.

Utöver forskare samlar LU Land flera kommuner, statliga och regionala myndigheter, företag, intresseorganisationer och markägare, både statliga och privata.

– Traditionellt bedrivs mycket av arbetet som berör markanvändning i väl avgränsade sektorer, till exempel jordbruk, skogsbruk och samhällsplanering. Det samma gäller inom forskningen, som ofta bedrivs disciplinsvis. Men utmaningarna och målkonflikterna kring markanvändning är gränsöverskridande. Därför måste också arbetet för att lösa dessa utmaningar vara gränsöverskridande. För detta krävs nya vägar för dialog och samverkan. Just därför har det varit så viktigt att arbeta gemensamt, över sektorsgränserna, med de här prioriteringarna, säger Juliana Dänhardt.

Framtidsspaningen kommer nu att ligga till grund för ny forskning, kunskapssammanställningar och nya samverkansprojekt inom LU Land.

– Nu vet vi vilka frågor som intresserar samhället, och kan se till att vår forskning kring dessa utmaningar verkligen är relevant, säger Juliana Dänhardt.

– Vi hoppas också att den här horizon scanningen kan användas av andra aktörer som är intresserade av att arbeta med de här utmaningarna, säger hon.