Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om att ta ansvar för Sverige i ett gemensamt samarbete under mandatperioden 2022–2026.

Regeringspartier är Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Samarbetsparti är Sverigedemokraterna, som kommer ha tjänstemän i regeringskansliet. Samarbetet syftar till att genomföra reformer som löser de stora samhällsproblemen. Samarbetet kommer att ske i form av projekt inom ett antal prioriterade sakpolitiska områden. Det handlar om tillväxt och hushållsekonomi, kriminalitet, migration och integration, klimat och energi, hälso- och sjukvård, skola samt fri- och rättigheter. Partiledarna kommer årligen besluta om hur samarbetsprojekten ska fortsätta inför kommande år. Ansvarig för respektive samarbetsprojekt är statsråd och statssekreterare för det sakområde som projektet avser. Sverigedemokraterna kommer ha samma inflytande över frågor i samarbetsprojekten som partierna i regeringen. De fyra samarbetspartierna ingår även en budgetöverenskommelse för 2022 – 2026. Det innebär att budgetramverket ligger fast och att budgeten beslutas i sin helhet. Budgeten förhandlas mellan samtliga partier innan riksdagsbehandlingen påbörjas.

Sakpolitiska överenskommelser i samarbetsprojekten
Nedan följer en sammanfattning av de överenskommelser som slutits inom de olika samarbetsprojekten.

Tillväxt och hushållsekonomi

Den övergripande inriktningen för den ekonomiska politiken under mandatperioden ska vara att motverka arbetslöshet och stärka Sveriges tillväxtförmåga. Företagens administrativa kostnader ska minska under mandatperioden. Arbetslinjen kommer att stärkas genom en stor bidragsreform med bl.a. bidragstak och aktivitetskrav för den som lever på försörjningsstöd. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Den nivå på A-kassan som gäller idag ska gälla även framåt. Skatten på arbete sänks med inriktning på låg- och medelinkomsttagare, liksom skatten på pension. För att stötta hushållen ytterligare sänks skatten på sparande. Hushållen kompenseras för de höga elpriserna och drivmedelspriserna sänks kraftigt, bland annat genom att reduktionsplikten sänks till EU:s miniminivå. Företagsbeskattningen ska vara konkurrenskraftig och företagen ska ha goda incitament att investera i forskning samt ges bättre möjlighet att attrahera och behålla nyckelkompetens. Villkoren för små och medelstora företag att växa, anställa och attrahera kapital ska förbättras.

Kriminalitet

Mönsterbrytande åtgärder kommer att genomföras för att stoppa gängen. Det handlar om bland annat dubbla straff för gängkriminella, kriminalisering av deltagande i kriminella gäng, effektivare hemliga tvångsmedel, visitationszoner, anonyma vittnen, vistelseförbud, avskaffad straffrabatt för den som fyllt 18 år och avskaffande av dagens mängdrabatt. Samtidigt tas krafttag för att förebygga brott med ökat föräldraansvar, fler omhändertaganden enligt LVU och en utredning av sänkt straffmyndighetsålder. En nationell social insatsstyrka inrättas, som ska göra omvärldsanalys och förmedla beprövade metoder för att förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga som begår eller är i riskzonen för att begå brott. Föräldrastödsprogram byggs ut. En fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen genomförs i syfte att bland annat skärpa straffen för vålds- och sexualbrott. Polisen, kriminalvården och övriga myndigheter inom rättsväsendet kommer expandera kraftigt.

Migration och integration

Överenskommelsen innebär ett skifte för svensk migrationspolitik. Svensk migration ska anpassas till miniminivån enligt EU-rätten samtidigt som internationella konventioner upprätthålls inklusive asylrätten. Följande reformer kommer genomföras inom ramen för projektet: ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden, förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller, intensifierat återvändandearbete, skärpt arbetskraftsinvandring och skärpta villkor för anhöriginvandring, transitcenter under hela asylprocessen, utvisning på grund av bristande vandel, skärpta krav för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd i fler fall. Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället.

Klimat och energi

Elsystemet ska återupprättas så att människor och företag får stabila och låga elpriser samt att minska utsläppen genom att öka effektiviteten i omställningen. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent fossilfritt. Förutsättningarna för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom bland annat statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor. Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk – kärnkraft ska garanteras rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt. En utredning av återstart av Ringhals 1 och 2 kommer genomföras skyndsamt. Förbuden i miljöbalken att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och ha fler än tio samtidigt i drift tas bort. Förbudet mot att återstarta stängda reaktorer ska tas bort. Vi är även överens om bättre förutsättningar för vattenkraften och kraftvärmen.

Ett program för internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex utvecklas. Investeringarna bidrar genom kompletterande åtgärder till att uppnå det svenska klimatmålet om nettonollutsläpp 2045. Satsningar på utbyggd laddinfrastruktur och koldioxidinfångning kommer genomföras.

Hälso- och sjukvård

Vårdköerna ska kapas, tillgängligheten förbättras och jämlikheten mellan olika delar av landet säkerställas. En utredning tillsätts med uppdrag att analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag på möjligheterna att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap. En nationell vårdförmedling i statlig regi inrättas för att kapa köer inom hälso- och sjukvården. En nationell långsiktig plan för att eliminera bristen på vårdplatser ska också tas tas fram. Arbetet med att stärka den psykiska hälsan och suicidpreventionen ska prioriteras som ett led i folkhälsoarbetet, inte minst för unga. Särskilda satsningar på cancer- och barncancervården inklusive eftervård och rehabilitering ska göras liksom satsningar på jämställd vård samt vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. En nationell förlossningsplan tas fram i syfte att stärka förlossningsvården, öka tillgängligheten och minska regionala skillnader. Den digitala infrastrukturen i sjukvården reformeras och blir mer enhetlig. Möjligheter till hemabort genomförs i enlighet med tidigare beslut. Förslag tas fram om hur kvinnans rätt till abort kan ges skydd i regeringsformen. En utredning tillsätts för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras.

Skola

Svensk skola ska genomgå ett rejält kunskapslyft. Steg tas emot att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Undervisningstiden ska ökaoch skolans styrdokument (läroplaner, kursplaner och ämnesplaner) reformeras och få ökat fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper. Ett betygssystem med kunskapsfokus införs för att stoppa problem med betygsinflation. En ny friskolelag ska införas. Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att det som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka. Satsningar på fler speciallärare och tydligare ordningsregler för att upprätta ordning och reda i klassrummen.

Fri- och rättigheter

Mediernas frihet och mångfald ska främjas. Public service-mediernas oberoende ska bestå och dess långsiktiga finansiering vidmakthållas. I ett delvis nytt medielandskap behöver public service-verksamheten utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen. Åtgärder vidtas för att minska den politiska styrningen av kulturens innehåll. En svensk kulturkanon ska tas fram.