EU:s jordbruksministrar gav den 27 oktober sitt stöd till EU-kommissionens strategi för generationsväxling inom jordbruket, som presenterades av EU-kommissionen den 21 oktober. Strategin syftar till att fördubbla andelen lantbrukare under 40 år till 2040 och omfattar åtgärder för att förbättra ungas tillgång till mark, kapital och kompetens. Men frågan är om det kommer göra någon skillnad alls?

Som vi tidigare rapporterat om i Lantbruksnytt innehåller strategin ett mål om att medlemsstaterna ska använda minst sex procent av sina jordbruksbudgetar inom den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, till åtgärder som främjar generationsväxling. Strategin föreslår även att medlemsstaterna ska ta fram nationella planer för generationsskifte senast år 2028 och inkludera reformer kopplade till skattepolitik, utbildning och pensionssystem.

Men  kommer det göra någon större skillnad? Lantbruk är i dag så kapitalintensivt att en nystartad lantbrukare, som är tillräckligt kunnig, kan betala maximalt en tredjedel av marknadsvärdet. Ska det komma in EU-pengar för att täcka upp resten?
Allt handlar om att producera mesta möjliga livsmedel till minsta möjliga kostnad. Det borde spela mindre roll om det är en ung eller gammal lantbrukare? Allt lantbruk som är lönsamt kommer att drivas vidare även i framtiden, det spelar ingen roll hur lantbrukarkårens åldersfördelning i EU ser ut.

Under jordbruksministermötet uttryckte flera medlemsländer stöd för strategin och betonade vikten av ekonomisk lönsamhet för att unga ska vilja etablera sig inom lantbruket. Samtidigt framhöll flera ministrar att förutsättningarna skiljer sig mellan länderna och att strategin måste tillämpas med hänsyn till subsidiaritetsprincipen, en princip i EU:s grundfördrag som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Ett par länder ifrågasatte förslaget att ta bort direktstöd till pensionerade lantbrukare och några betonade behovet av en stark och välfinansierad CAP för att kunna genomföra strategin. Ministerrådet väntas anta slutsatser om strategin inför kommande diskussioner om nästa långtidsbudget (MFF).

Strategin har tagits fram efter en bred konsultation med medlemsländer, unga lantbrukare och organisationer inom jordbrukssektorn. I konsultationen lyftes bland annat svårigheter med tillgång till mark, höga investeringskostnader, bristande social trygghet samt ökade klimat- och miljörisker som centrala hinder för unga lantbrukare.

Läs tidigare artiklar i ämnet genom att klicka här.