I Sverige pågår bekämpningen av skadegörare som bland annat drabbar potatis – rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax. Första fallet upptäcktes 2017 i en potatisodling i Blekinge, och senast i april bekräftades ett nytt fall i utsädespotatis.

Rotgallnematoderna är så kallade karantänskadegörare och omfattas av tuffa utrotningskrav eftersom de hotar stora värden i odlingen. Jordbruksverkets inventering och uppföljning av pågående fall visar att bekämpningen går framåt men också att bakslag förekommer. En stor utmaning är att diagnoskapaciteten, alltså möjligheten att hantera prover och ställa diagnos, inte räcker till för att drabbade odlare ska få besked i rimlig tid.

Bekämpning av rotgallnematoder sker på flera håll i södra Sverige.

Åtgärderna är tuffa
Första fallet upptäcktes 2017 i Blekinge. Totalt har 18 företag drabbats och endast i två fall har bekämpning kunnat slutföras. Ytterligare företag har drabbats av tillfälliga åtgärder som upphävts när misstankarna kunnat avskrivas.

– Åtgärderna är tuffa för det enskilda företaget och det är avgörande att vi vet precis vilken av rotgallnematoderna vi har att göra med för att bekämpningen ska vara effektiv, säger Carin Bunnvik som är chef för växtregelenheten. En stor utmaning är att kapaciteten att ställa diagnos är begränsad. Det gör att både vi, utsädesföretagen och odlarna får vänta orimligt länge på provresultaten och att besluten om åtgärder ofta kommer för sent för att företagen ska kunna planera sin växtodling i tid.

Potatisodlingen begränsas i flera år
När rotgallnematoderna hittas i marken genomförs de kraftigaste åtgärderna första året med en intensiv bekämpning. Hela fält sätts i träda, ingenting får odlas. Åren därefter anpassas åtgärderna utifrån det som nya provtagningar visar. I de flesta fall blir det stegvisa lättnader för odlarna.

Några företag har kommit så långt i sin bekämpning att provtagningar kunnat verifiera att nematoderna är borta. Hos två odlare har tre fält kunnat släppas helt fria, medan bekämpningen fortsätter hos övriga. Fallen finns i Skåne, Blekinge, Halland och Västra Götaland. När rotgallnematoder hittas i utsädespotatis destrueras partiet och en spårning inleds utifrån var potatisen odlades.

– Att vi agerar korrekt och gör vårt bästa i bekämpningen är avgörande för att handeln med svenskodlad potatis ska kunna fortsätta, säger Carin Bunnvik.

Diagnos utförs vid laboratorium i andra EU-länder
Idag saknas diagnoskapaciteten i Sverige. Prover hanteras i andra länder via upphandling. Väntetiderna har ibland varit oacceptabelt långa och blir ett hinder för att klara lagstiftningens krav på bekämpningen. Jordbruksverket har därför tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) lyft behovet i en skrivelse till regeringen om att Sverige behöver bygga upp egen kompetens på området samt ett nationellt laboratorium.