Kor vill gå tillbaka samma väg som de kom. Det är en av de saker man måste tänka på under stressiga arbetsmoment som att driva kor till klövverkning, för att minska olycksriskerna för djurskötaren.

Arbete med djur är riskfyllt för lantbrukare, och drivning av djuren till klövverkning har visat sig vara särskilt riskfyllt. När det ska göras bygger man ofta provisoriska uppsamlingsfållor och drivgångar, som många gånger har brister som innebär risker. Eftersom klövverkning kan upplevas som obehaglig och stressande för korna, blir de dessutom extra oberäkneliga och svårhanterade då.

Ett väl genomtänkt hanteringssystem för sådana situationer har stor betydelse för säkerheten, säger Cecilia Lindahl, forskare vid JTI.

Hon arbetar med djurrelaterade olycksrisker, och har utvärderat hur tillfälliga drivgångar för kor fram till en s k verkstol där klövverkningen sker bör utformas för att göra arbetet säkert och effektivt för djurskötaren, men också för att uppnå mindre stress och lägre skaderisk för djuren.

Forskarna utvärderade två system som de byggde upp i lösdriften på en gård med mjölkkor under två autentiska klövverkningstillfällen. Det ena systemet var det gården vanligtvis använde vid klövverkning. Det andra systemet, Bud Box, har utvecklats i USA.

Drivningssystemet Bud Box visade sig fungera bra. I det systemet utgår man från några grundläggande principer om kors beteende för att lättare få dem att röra sig dit man önskar. Man utnyttjar kons vilja att gå tillbaka dit därifrån hon kom, att röra sig med och följa andra kor och att alltid kunna se den som driver henne, säger Cecilia Lindahl.

Det krävdes mer interaktioner för att driva korna i gårdens vanliga drivningssystem jämfört med Bud Box, vilket tyder på att Bud Box-systemet gjorde drivningen effektivare. Det krävdes också färre starka interaktioner med korna i Bud Box-systemet, och korna uppvisade färre negativa beteenden kopplade till stress och rädsla än i det vanliga systemet. I det vanliga systemet halkade korna mer, vilket kan bero på att de mer aktivt försökte komma undan situationen.

När korna inte är stressade och rädda under hanteringen, minskar risken för olycksfall för djurskötaren. Resultaten visar hur viktigt det är att ta hänsyn till kornas beteende när man utformar sitt drivningssystem, säger Cecilia Lindahl.

Varje år anmäls cirka 40 arbetsolyckor i Sverige där den drabbade har skadats av nötkreatur. Uppskattningsvis motsvarar det cirka 10 procent av det faktiska antalet olyckor som sker, då många fall inte anmäls. Utvärderingen finansierades av Stiftelsen SLO-fonden vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

Rapporten “Hur optimeras provisoriska drivningssystem till fixeringsbox avseende säkerhet, effektivitet och djurvälfärd?” finns att hämta på JTI:s webbplats.