Priserna på urea, fosfor och kalium har under det senaste året varit ganska stabila räknat i USA-dollar per ton. Men USA-dollarn har stärks kraftigt under det senaste året. Det har direkt effekt på gödselpriserna som går upp i svenska kronor.
Det berättar Mogens Erlingson på Yara och fortsätter:
– Priset på Axan i januari 2015 var cirka 300 kronor per ton högre än i januari 2014. För YaraMila 21-3-10 var skillnaden cirka 400 kronor. Priserna var cirka 12 procent högre. Varför är det så? Spannmålspriset är lägre och oljan har blivit billig! Denna fråga ställs från många håll.

Och oljepriset har rasat, men enligt Mogens Erlingson påverkar inte det gödselpriset då råvaran till kväve är naturgas.
Under hela 2013 och fram till mitten av 2014 var oljepriset ganska stabilt runt 110 USD per fat (Brent). Därefter har prisets halverats, idag ligger priset på 50–60 USD per fat. En dramatisk förändring. Denna är driven av starkt ökad produktion i USA med ny teknik som gör det möjligt med utvinning ur skifferberggrund. OPEC-länderna producerar mer och kan dessutom inte styra marknaden på samma sätt som tidigare. Politisk oro i Ryssland och Ukraina bidrar också. Men olja används inte som råvara när man producerar gödsel.
Den vanligaste råvaran för att producera kväve är som nämnts ovan naturgas, bortsett från i Kina där man använder mycket kol. För ett tiotal år sedan var det vanligt att priset på gas och olja var direkt kopplade till varandra vilket innebar att oljepriset hade en stark inverkan på produktionskostnaden för kväve. Idag lever marknaden för naturgas sitt eget liv, industrin köper gas på marknaden utan att priset är kopplat till oljan. Många förväntar att lägre oljepris ska ge sänkt gödselpris, men detta samband är alltså svagt.
Även marknaden för naturgas är i förändring och världskartan ritas om. USA har genom satsningarna på skiffergas blivit en stor producent och gaspriserna i USA ligger idag på 3–4 USD per miljon Btu (Henry Hub). Idag exporterar USA naturgas, men för mindre än 5 år sedan var man importör. I Europa är gaspriset ungefär det dubbla jämfört med i USA, 7–8 USD per miljon Btu (Zeebruge). Detta är cirka 30 procent lägre jämfört med priserna under 2013.
Att valutor går upp och ned är vi i Sverige ganska vana vid eftersom kronan flyter mot övriga valutor. En euro blev under senaste året 7,4 procent dyrare (8:38 i januari 2014 jämfört med 9:49 i februari 2015). Detta slår naturligtvis igenom i de svenska priserna eftersom marknaden i Sverige är starkt kopplad till våra grannländer.
Den amerikanska ekonomin har utvecklats starkt under det senaste året. Ett viktigt bidrag till detta är de låga energipriserna på olja, gas, m.m. Detta syns tydligt även i dollarns utveckling. På ett år har dollarn blivit 29 procent dyrare för oss svenskar – 6:48 i januari 2014 jämfört med 8:35 i februari 2015. Som framgår av avsnitten om olja och gas ovan är detta produkter som handlas i USD. Detta gäller även andra viktiga råvaror för gödselindustrin, såsom fosfor och kalium. Om priserna i dollar är stabila så slår trots det valutaförändringarna igenom på gödselpriserna i Europa och i Sverige.
För Axan ger en valutaförändring på 29 procent en prisförändring på cirka 600 SEK per ton medan det för YaraMila 21-3-10 gör cirka 750 SEK per ton. Alltså betydligt mer än de skillnader på 300–400 kronor vi ser på den svenska marknaden.
Valutaförändringarna påverkar även priserna på spannmål. Europa har idag en bättre konkurrenssituation än tidigare jämfört med USA, vilket också återspeglar sig i de priser som betalas på marknaden. En stark dollar är bra för det svenska spannmålspriset.
I en fungerande marknadsekonomi har tillgång och efterfrågan stor inverkan på priserna. Efterfrågan på gödsel är fortsatt god och det krävs en stor spannmålsskörd även 2015 för att tillfredsställa efterfrågan. Samtidigt kan vi konstatera att det finns ganska gott om gödsel på världsmarknaden. Det gör att produktionskostnaden får större betydelse än spannmålspriset.
Europas import av urea har till stor del kommit från Nordafrika och området kring Svarta Havet. Utbudet från dessa regioner har under det senaste året minskat. I Egypten, som är världens 8:e största exportör av urea, har produktionen minskat p.g.a. brist på gas. Investeringarna i infrastruktur för transport av gas har varit minimala och tilldelningen för gas till gödselproduktion har skurits ned med 50 procent. Dessutom går försörjningen av landets eget jordbruk med växtnäring före export.
Oroligheterna i Ukraina resulterar i att stora fabriker nära Donetsk står helt stilla. Under en period var det i Ukraina faktiskt inte tillåtet att använda gas för gödselproduktion eftersom den behövdes till annat.
Kina producerade cirka 70 miljoner ton urea under 2014. Det motsvarar 40 procent av den totala produktionen i världen på cirka 170 miljoner ton. Kina har genom sin ökade export tagit hand om den marknad som bland annat Egypten och Ukraina lämnat ifrån sig. Kina exporterade under 2014 hela 13,6 miljoner ton urea! En ökning med 64 procent jämfört med föregående års 8,3 miljoner ton.
Idag står Kina för en så stor del av världshandeln att deras produktionskostnad har en stark inverkan på världsmarknadspriset på urea. Det är troligen Kina som sätter golvpriset på urea baserat på deras produktionskostnad. Kina producerar urea med kol som energikälla och det är följaktligen priset på kol i Kina som är den viktigaste ingrediensen i detta lägsta pris.