Gödseln har aldrig varit så dyr i förhållande till spannmålspriset som i dag. Detta om man jämför priset per kg N med vete i marstermin på Matif i Paris vecka 50 de senaste tio åren. 

Åren 2021 och 2022 var förhållandet nästan det samma. Då låg visserligen spannmålspriset historiskt högt men gödselpriset rusade som en effekt av att naturgasen steg kraftigt i pris, en effekt av pandemi och krig i Ukraina. År 2023 föll gödselpriset tillbaka fortare än spannmålspriset och förhållandet mellan gödsel och spannmål var okej för växtodlaren, samma förhållande var det år 2024. Tyvärr blev det dåliga skördar i Sverige både år 2023 och år 2024.
Men efter det har priset på spannmål fortsatt neråt medan priset på gödsel stigit och inget talar för att gödseln ska bli billigare.
På världsmarknaden är gödselpriserna i botten just nu, som en effekt av ett litet pris på naturgas, endast 27 euro per MWh.
Men i Sverige kostar kvävet i Axan 16:60 kronor per kg. Runt 10 kronor per kg hade varit normalt vid dagens spannmålspris.
Att gödsel är kostsammare i EU beror på politiska beslut och till den 1 januari år 2026 införs ytterligare tullar på gödsel från Ryssland och Belarus om 40 euro per ton för kvävegödselmedel och 45 euro per ton för NPK-gödselmedel. Därtill kommer en skatt som beräknas på hur mycket koldioxid som släpps ut vid gödselproduktionen, oavsett från vilket land. Bakgrunden är att skydda gödselindustrin inom EU som har dessa avgifter för att minska koldioxidutsläppen.