Endast 13 procent av konsumenters löner går till livsmedel och när mervärdeskatten på mat halveras i början av nästa år blir andelen sannolikt ännu mindre. Mat får helt enkelt inte kosta pengar, vilket är lite märkligt med tanke på hur viktigt det är jämfört med en platt TV, bil eller semesterresa. 

I en vardag där tid är en bristvara spelar sättet vi handlar mat på en allt större roll. I en ny rapport visar Svensk Dagligvaruhandel hur långsiktiga satsningar på effektivare butiker, logistik och digitala lösningar har gjort det enklare och snabbare för konsumenterna att handla, samtidigt som handeln har kunnat använda sina resurser mer effektivt.
Rapporten Fakta om maten: När varje minut räknas beskriver hur dagligvaruhandeln under flera decennier har utvecklats för att möta hushållens behov av tillgänglighet, valfrihet och smidiga inköp. Självscanning, självutcheckning, tydligare butikslayouter, generösa öppettider och digital handel har successivt förändrat köpresan och minskat den tid som krävs för att få vardagen att gå ihop.
– För konsumenterna handlar det om att kunna handla på ett sätt som passar livssituationen – snabbt ibland, mer planerat vid andra tillfällen. För handeln handlar det om att skapa lösningar som sparar både tid och resurser, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.

Rapporten visar att svenska hushåll i genomsnitt lägger cirka 22 minuter per dygn på att handla dagligvaror, samtidigt som matens andel av hushållens totala konsumtionsutgifter har minskat kraftigt över tid, från omkring 44 procent i början av nittonhundratalet till cirka 13 procent i dag. Utvecklingen speglar hur effektivare lantbruk och livsmedelsindustri bidragit till allt billigare livsmedel i förhållande till löner och handel och logistik har gjort det möjligt för konsumenterna att lägga mindre tid på inköp.
Effektiviseringen har skett brett i hela dagligvaruhandeln. Den fysiska butiken spelar fortsatt en central roll, samtidigt som digitala lösningar har blivit ett viktigt komplement. E-handeln har vuxit och gett konsumenterna större flexibilitet, men rapporten visar att e-handelns andel av den totala dagligvaruförsäljningen är relativt stabil och att merparten av inköpen fortsatt sker i fysisk butik.
– Det viktiga är inte var inköpet sker, utan att konsumenterna har fungerande alternativ. Effektivisering i både fysiska och digitala kanaler gör det möjligt att möta olika behov – från snabba vardagsinköp till planerade storhandlingar, avslutar Karin Brynell.

Rapporten visar hur dagligvaruhandeln, genom kontinuerlig effektivisering, bidrar till att frigöra tid i konsumenternas vardag, en resurs som kan användas till arbete, fritid eller familjeliv.