Jordbruksverket kan nu ersätta företag och verksamheter för ekonomiska förluster som uppstått på grund av restriktionerna i den svinpestsmittade zonen runt Fagersta. Möjligheten till ersättning omfattar inte bara djurägare och växtodlare utan kan även gälla andra, under förutsättning att de är direkt drabbade av restriktionerna.

Jordbruksverkets beslut om att införa restriktioner i den smittade zonen är fattat med stöd av epizootilagen. Den lagstiftningen är tydlig när det gäller ersättning till primärproducenter inom lantbruket som drabbas av våra beslut, men Jordbruksverkets möjlighet att ersätta andra företag och verksamheter har inte varit lika tydlig.

Genom att ha begärt och fått en justering i Jordbruksverkets regleringsbrev från regeringen, kan vi nu inom ramen för epizootilagen ersätta fler grupper än enbart primärproducenter (djurägare och växtodlare).

– Det är första gången som Jordbruksverket har infört så omfattande restriktioner med påverkan på så många människor och verksamheter. Därför känns det positivt att vi nu får möjlighet att ersätta alla företag och verksamheter som blivit direkt drabbade av restriktionerna, säger Jan Cedervärn, överdirektör på Jordbruksverket.

Bedömning från fall till fall
För att ha rätt till ersättning behöver man, enligt epizootilagen, vara direkt drabbad av restriktionerna. För att vara direkt drabbad måste man äga en tillgång som påverkas av restriktionerna, eller ha ett avtal som kan jämföras med att äga en sådan tillgång.

– Vår generella bedömning är att markägare, arrendatorer och innehavare av jakträtter kan vara direkt drabbade och därmed ha rätt till ersättning, förutsatt att de har haft en ersättningsberättigad kostnad eller inkomstförlust på grund av restriktionerna. Det kan exempelvis handla om att man inte har kunnat flytta avverkat virke ur den smittade zonen eller att man inte kunnat nyttja sin mark för upplevelseturism. Däremot bedömer vi exempelvis inte att hotell och vandrarhem i området som upplever minskad efterfrågan kan få ersättning, säger Jacob Landsjö, jurist på Jordbruksverket.

Maxbelopp på 200 000 euro
För att få ersättning ska man skicka in en ansökan och i den styrka att man är direkt drabbad samt vilka kostnader, inkomstförluster eller produktionsbortfall man haft. Jordbruksverket kommer att göra en bedömning i varje enskilt fall.

För att Jordbruksverket ska kunna lämna ersättning enligt epizootilagen till andra företag än primärproducenter, måste vi använda EU:s regler för det som kallas ”statliga stöd av mindre betydelse”.

Dessa regler finns för att undvika snedvridning av konkurrensen på EU:s inre marknad och innebär att företag maximalt kan få 200 000 euro i statliga stöd av mindre betydelse under tre år. När man söker ersättning ska man därför meddela Jordbruksverket vilka andra statliga stöd av mindre betydelse man har fått, för att inte riskera att bli återbetalningsskyldig.

Indirekt drabbade kan inte få ersättning
Den som påverkats indirekt av restriktionerna kan enligt epizootilagen inte få ersättning.

Jordbruksverkets generella bedömning är att vissa företag och verksamheter inte är direkt drabbade av restriktionerna – även om efterfrågan på deras varor och tjänster har minskat. Exempelvis kan det handla om företag som utför entreprenadtjänster i skog och mark, förädlings- eller beredningsindustrier som sågverk eller slakterier, samt företag som bedriver verksamhet som grundas på allemansrättslig användning av skog och mark, såsom bär- och svampplockare.

– Vi har full förståelse för att många befinner sig i en svår situation till följd av utbrottet av afrikansk svinpest och de restriktioner som varit nödvändiga att införa för att bekämpa smittan. Vi har gjort vad vi har kunnat inom den lagstiftning vi har att förhålla oss till. Samtidigt är de slutsatser vi har dragit generella, det måste alltid göras en prövning i varje enskilt fall. Om man anser sig vara direkt drabbad ska man skicka in en ansökan, säger Jan Cedervärn.