När man lyckas få bra skörd på höstrapsen och priset är någorlunda bra, då blir det fina pengar. Men fallerar något och skörden blir medioker, då tar de höga kostnaderna över kalkylen. Av denna anledning var lantbrukaren Holger Lundgaard Madsens föredrag om gårdens höstrapsodling uppskattad på vinterns Plantekongres i danska Herning.

På Holgers gård har man 820 hektar växtodling med fokus på foderproduktion till gårdens grisar, men där 20 procent av arealen odlas med höstraps för växtföljd och stallgödselförbrukning på sensommar/höst.

– Vi har konsekvent 4 fria rapsår ur sjukdomssynpunkt, men såg att vi ofta hamnade på 3,5 ton per hektar. Då plöjde vi, följt av kombisådd, berättade Holger.

I området Lemvig är det inte ovanligt att det kommer rejäla regn i augusti och september, vilket gjorde att lerjordarna slammade. År 2012 provade man att så med He-Va-metoden, dvs djupluckring med placering av rapsfröna i den luckrade ritsen. Man tyckte då att groningen inte var vad man tänkt sig, men efter fem skördade år och med det sjätte året etablerat börjar man hitta rätt.

Holger Lundgaard Madsen.

– Vi börjar redan vid tröskan. Vetehalmen ska finhackas och det får absolut inte ligga någon halm uppepå stubben – i så fall har vi redan då har vi gjort bort oss. En blivande rapsmark tröskas heller aldrig vid dagg, exemplifierade Holger.

20 ton flytgödsel per hektar körs därefter ut och fälten stubbkultiveras med ett av dagens moderna tallriksredskap. Halmen ska blandas in och framförallt måste eventuella snigelproblem minimeras. Tätt efter kommer alvluckraren, som placerar 65 kg NS27-4 per hektar i ritsen, sår 40 rapsfrön per kvadratmeter och lägger snigelgift i förebyggande syfte. Alla ytterkanter behandlas även med snigelgift via en ATV-motorcykel med spridare.

Insatserna i Holgers rapsfält är relativt omfattande. Mot ogräs körs 5 olika preparat, mot insekter och svampar körs fem olika preparat (inkl. snigelgift) och vårgödslingen år 2017 delades på 3 omgångar. Först kördes 173 kg NS 26-14, därefter kördes 18 ton smågrisflyt och sist 191 kg NS 26-14 – allt per hektar. All raps strängläggs dessutom för att ge tidigare skörd och därmed tillräcklig tröskkapacitet när vetet är moget.

– 2017 blev det rekord med 5380 kg/ha sett över 160 hektar, men året innan blev det bara 3,6 ton per hektar. Jag kan bara konstatera att det kostar att ha för dålig kapacitet i rapsetableringen, men att man heller inte får slarva, sammanfattade Holger Lundgaard Madsen.

Från publiken delgav en maskinstationsägare från Falster med två identiska fält bredvid varandra att de sett betydande skördeökning av att tillföra flytande kväve vid svampbesprutningen i rapsen år 2017.

– Jag har gjort alla arbeten på mitt och kundens fält vid samma tillfällen. Jag valde att tillföra lite flytande kväve på min del, men när vi skördade såg vi tydlig skillnad i avkastning, sa lantbrukaren.

Vilken giva det rörde sig om framkom inte.