Inom EU ska ett nytt beslut fattas om framtiden för glyfosat inom lantbruket.
Som vi rapporterade om i Lantbruksnytt webb TV den 16 juni så ser det återigen lite ljusare ut för roundup just nu.
Bakgrunden är att en utvärderingsgrupp bestående av myndigheter från fyra EU-länder kommit fram till att glyfosat lever upp till gällande lagkrav och föreslår därför att godkännandet förlängs. Svenska Kemikalieinspektionen är en av de deltagande myndigheterna.
Glyfosat är världens mest använda bekämpningsmedel och det nuvarande EU-godkännandet av det verksamma ämnet i växtskyddsmedel går ut i december 2022.
Men det är problematiskt för många politiker i flera EU-länder och på många håll arbetas det med nationella regler för glyfosat just nu.
I Österrike förbjöds glyfosat efter att parlamentet röstat för det. Men regeringen har än så länge valt att inte verkställa beslutet.
Den danska miljöministern Lea Wermelin vill förbjuda glyfosat mot ogräs i parker och trädgårdar. Varken kommuner eller privatpersoner ska i framtiden få använda ogräsmedlet på terrasser, infarter, trottoarer eller parkeringsplatser enligt henne.
Enligt finska Landsbygdens Folk var Frankrike tidigt ute med krav på ett totalförbud mot glyfosat. President Emmanuel Macron lovade redan 2017 att förbjuda användningen av glyfosat i jordbruket inom de närmaste tre åren. Men parlamentet stoppade förslaget efter häftiga protester från lantbrukare.
Tyskland har hunnit längst med planer på ett glyfosatförbud, åtminstone i princip. Efter häftiga diskussioner har förbundsregeringen enats om en ny lag. Enligt planerna ska användningen av glyfosat begränsas inom två år. Ett totalförbud planeras 2024.
Än så länge har ingenting hänt och frågan har bordlagts i de konservativt styrda tyska delstaterna. Miljöorganisationerna är missnöjda och hävdar att frågan förhalas medan diverse undantag förhandlas fram i arbetsgrupper.
Hösten 2017 ställde sig en kvalificerad majoritet av EU:s medlemsländer bakom ett fortsatt tillstånd för glyfosat i EU för fem år framåt. Sammanlagt röstade 18 länder för en förlängning i omprövningskommittén, bland dem också Finland och Sverige.
Ursprungligen ville kommissionen förlänga tillståndet med femton år, men fristen krympte efter varje behandlingsomgång. Kommissionens sista bud var fem år, som denna gång antogs av medlemsländerna med kvalificerad majoritet.