ANNONS

EU-stöden efter år 2027

Vid jordbruksministerrådets möte i Bryssel den 17 november diskuterades bland annat framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken efter år 2027, förenklingsåtgärder inom livsmedels- och djurhälsoområdet samt handel och klimatrelaterade utmaningar. Mötet präglades av frågor om riktat inkomststöd, administrativa lättnader och risker för känsliga sektorer. 

Jordbruksministrarna diskuterade hur förslaget för CAP efter 2027 bäst stödjer lantbrukare som bidrar till livsmedelsproduktionen. EU:s jordbrukskommissionär Christophe Hansen, framhöll att ett välriktat inkomststöd till de lantbrukare som bidrar till att säkra livsmedelsförsörjningen är avgörande. Flera medlemsstater vill att stödet främst riktas till lantbrukare med livsmedelsproduktion som huvudinkomst. Förslaget om att införa ett takbelopp så kallat ”capping” för inkomststödet möttes med skepsis från flera medlemsländer.
EU-kommissionär Olivér Várhelyi, som har ansvar för hälsa och djurvälfärd, presenterade det kommande förenklingspaketet, även kallat omnibus, inom livsmedels- och djurhälsoområdet. Förenklingspaket väntas i december och ska bland annat minska den administrativa bördan för lantbrukare. Flera jordbruksministrar från bland annat Tyskland, Rumänien och Sverige välkomnade initiativet men varnade för att förenkling inte får leda till sämre djurvälfärd. Frankrike och Nederländerna nämnde specifikt att de förväntar sig ett förslag om att fasa ut burar.

Handelsavtalens påverkan
Handel var en central punkt vid jordbruksministrarnas möte, där jordbrukskommissionär Hansen lyfte fram fördelarna med nya och befintliga handelsavtal för EU:s jordbruks- och livsmedelssektor. Han pekade på att exporten till EU:s frihandelsparter växer mer än dubbelt så snabbt som till övriga marknader och att ett positivt handelsöverskott på 26,5 miljarder euro upprätthålls. Samtidigt diskuterades risker för känsliga sektorer och behovet av att säkerställa att importerade produkter uppfyller EU:s höga standarder.
Under handelspunkten tog Irland upp CBAM, EU:s gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, som införs den 1 januari 2026, och riskerar att öka kostnaderna för gödselmedel. Irlands jordbruksminister efterlyste tydliga besked om de referensnivåer som gödningspriset ska ställas mot. De finns inte idag och riskerar därmed att gödningspriserna skjuter i höjden. CBAM innebär klimatavgifter på importerade varor med höga koldioxidutsläpp.

Växtskydd
Flera medlemsländer lyfte en övrig punkt om behovet av åtgärder mot växtsjukdomar och skadedjur, särskilt i vinodlingar och grönsaksproduktion. Flera medlemsländer vill se längre övergångsperioder vid indragning av växtskyddsmedel och bättre tillgång till alternativ. EU-kommissionen påminde om att medlemsstater kan ge nödtillstånd när inga andra lösningar finns.

Relaterade artiklar