Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU behöver moderniseras för att effektivt bidra till ett hållbart jordbruk i Europa. Flera av de åtgärder som nu berättigar till stöd har liten eller ingen avsedd effekt. Det visar en kunskapssammanställning som genomförts av forskare från bland annat Lunds universitet.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik omsätter närmare 40 procent av unionens budget. Forskare från universitet i bland annat Tyskland, Sverige, Frankrike och Österrike har nu genomfört en kunskapssammanställning av rapporter och aktuell forskning för att överblicka i vilken utsträckning EU:s jordbrukspolitik är kostnadseffektiv och uppnår uppsatta mål. Dagmar Clough, från Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, är en av de forskare som bidragit till kunskapssammanställningen.

– Det är tveksamt om europeiska skattemedel används på ett kostnadseffektivt sätt, säger Dagmar Clough.

Flera av de styrmedel som ska bidra till ett mer hållbart europeiskt jordbruk minskar inte jordbrukets miljöpåverkan, menar Dagmar Clough. Orsaken är bland annat att urvalet av åtgärder som ger rätt till stöd är alltför brett och ibland helt saknar avsedd effekt. Detta gäller exempelvis utformningen av förgröningsåtgärder, vilka avser att stödja ekosystemtjänster och hejda förlust av biologisk mångfald.

– Så som stödet till förgröningsåtgärder nu är utformat är nyttan många gånger osäker, säger Dagmar Clough.

Forskarnas kunskapssammanställning visar att EU:s gemensamma jordbrukspolitik fortfarande fokuserar på efterkrigstidens behov att säkra livsmedelsförsörjningen, snarare än att möta dagens utmaningar för ett hållbart jordbruk. Rapportförfattarna slår fast att utformningen av de åtgärder som ska möta miljö- och klimatutmaningar knutna till europeiskt jordbruk är otillräcklig. De åtgärder som ska bidra till att hejda förlust av biologisk mångfald och stödja ekosystemtjänster, till exempel motverka förlusten av pollinerande insekter, behöver stramas upp.

Den största utgiften inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik utgörs av direkta utbetalningar till enskilda jordbrukare. Kunskapssammanställningen visar att EU:s jordbrukspolitik bidrar till att öka jordbrukarnas inkomster, men att direktstödet inte på ett effektivt sätt bidrar till att ställa om till ett hållbart jordbruk, hejda förlusten av biologisk mångfald eller minska utsläppen av växthusgaser.

Rapporten Is the CAP Fit for purpose? An evidence-based fitness-check assessment utgör en halvtidsutvärdering av hur EU:s jordbrukspolitik är utformad under åren 2013-2020.