Rampbevattning är en stor fördel då vindavdriften minskar och hela fältet får exakt samma nederbördsmängd. Nackdelarna är att maskinen är lite klumpigare och svårare att hantera, framförallt om man ska flytta lite längre sträckor och tvingas fälla ihop rampen. Arbetsbredden har varit en annan nackdel med rampmaskinerna. Många har körspår med 24 meters avstånd och då har den klassiska kanonen passat bra då den med sina 72 meters spridningsbredd körts i vart tredje spår.
Men det finns rampbevattningar som klarar 72 meter de med. Rosenqvist har en 72 meters hybridramp. Det innebär att rampen är 48 meter men i änden sitter det en lite spridare som vattnar ytterligare 12 meter åt varje håll. Denna spridare är inte alls så vindkänslig som en vanlig kanon.
En annan fördel är att hybridrampen kan passera ett hinder, exempelvis en byggnad eller en stolpe på de yttersta 12 meterna.
Enligt Rosenqvist ger en hybrudramp 30 procent större utnyttjande av tillfört vatten jämfört med en konventionell kanon. Det innebär 30 procent mindre energiförbrukning vid samma nederbörd.