Delade meningar om klimatcertifikat . Det går nämligen inte att långsiktigt lagra mer kol i åkermarken enligt danska forskare.

Det säger professor Jørgen E Olesen vid Aarhus Universitet i en intervju i danska Maskinbladet. Där berättar han att det inte blir några långsiktiga förbättringar vad gäller kolinlagring i åkermarken enbart genom att lägga om brukningsstrategin. Självklart kan man öka markens innehåll av kol genom att tillföra mer organiskt material, men så fort man slutar minskar det igen och återgår till ursprunglig nivå.

Han är skeptiskt till att ett företag som Agreena kan köpa klimatcertifikat av lantbrukare och sälja dessa till industrier som behöver kompensera för utsläpp av koldioxid. Han får medhåll av Torben Chrintz på Concito som menar att inget industriföretag kommer att köpa certifikaten från Agreena och han uppmanar att inte investera i bolaget. Han anser dels att certifikaten är för dyra, dels att de inte håller standard.

Agreena som tagit in närmre 1 miljard svenska kronor från investerare sedan starten för två år sedan har ännu inte betalt ut en enda krona till lantbrukare för klimatcertifikat enligt artikeln i Maskinbladet.

Men Agreena avvisar kritiken
– Vi har under år 2022 betalt ut pengar för klimatcertifikat som lantbrukare haft under år 2021, säger Nicole Shore på Agreena.
Efter att sökt det danska företaget under ett halvårs tid har de nu tagit kontakt och berättar att artiklarna i dansk lantbrukspress är felaktiga. Nicole Shore berättar vidare att de två år som Agreena funnits är en mycket kort tid för att få på plats allt när det gäller finansiella instrument.

Agreena har 120 medarbetare i flera länder runt om i Europa. De har flera lantbrukare anslutna med en samlad areal på drygt en halv miljon hektar åkermark i Europa.
Läs tidigare artiklar om Agreena genom att klicka här.