Kyla, fukt och högre smittryck gör höst och vinter till en kritisk period för kalvar. Med rätt skötsel, hygien och utfodring kan man minska risken för sjukdomar och ge kalvarna en bra start i livet.

Kalvar är känsliga för kyla, särskilt tiden direkt efter födseln då temperaturfallet är stort. Ju snabbare kalven torkar, desto bättre klarar den kylan. Energi som inte behöver användas för värme kan i stället gå till tillväxt och immunförsvar. Torr halm, god ströbädd och vid behov kalvtäcken under de första veckorna minskar risken för köldstress, som kan uppstå redan vid temperaturer under 10–15 grader.
Vaccination är en viktig del i förebyggande hälsoarbete. Skydd mot luftvägssjukdomar som kalvhosta är särskilt betydelsefullt under vintern. Även vaccination av moderdjur mot diarréframkallande virus bidrar till ett bättre skydd via råmjölken, och nya vacciner breddar möjligheterna ytterligare.
Hygien och renlighet är avgörande året runt men blir extra viktiga när smittrycket ökar och solen inte hjälper till att reducera bakterier. Iglus, boxar och utrustning behöver hållas lika rena på vintern som under sommaren, och desinfektion kan vara ett effektivt komplement när UV-strålningen är låg.
Ett torrt och dragfritt stall med god luftkvalitet minskar risken för luftvägsproblem. Generös ströning och regelbunden kontroll av liggytorna är centralt, liksom att undvika ammoniakansamlingar som försämrar stallmiljön. Samtidigt ökar kalvarnas energibehov när temperaturen sjunker, vilket kräver anpassad utfodring och ofta större mjölkmängder för att undvika tillväxthämning och sjukdom.
Avel för mer livskraftiga kalvar kan bidra till lägre förluster, men skötsel och management runt kalvning och uppfödning är fortsatt avgörande. Allt fler använder också digitala hjälpmedel för att upptäcka sjukdom tidigt. Sensorer och övervakning av beteende och temperatur gör det möjligt att sätta in åtgärder snabbare och därmed förbättra kalvhälsan under den mest utsatta tiden på året.
Detta rapporterar det tyska mediet Agrar Heute.