De svenska anslagen till beredskap har tredubblats sedan Rysslands invasion av Ukraina. Trots ökade resurser saknas fortfarande en samlad bild av hur Sveriges livsmedelsproduktion faktiskt ska fungera när samhället sätts på prov.

– I en krissituation behöver vi bli kreativa och jobba med det vi har. Men när resurserna inte längre är tillgängliga, måste vi arbeta smart – och då krävs forskning och oberoende försök som visar hur vi gör det bäst, säger Ulrika Dyrlund Martinsson, försöksledare vid Hushållningssällskapet Sverigeförsöken.
Lite skämtsamt brukar man säga att vi överlever på potatis och morotskaka. Sverige producerar idag livsmedel som socker, spannmål, morötter, potatis och mejeriprodukter i tillräcklig mängd för att täcka stora delar av det inhemska behovet. Men det saknas tydliga svar på hur vi ska odla och skörda när maskiner står stilla, logistiken bryter samman eller insatsvaror saknas.
Trots ökade satsningar på livsmedelsberedskap saknas fortfarande en viktig länk, den som når hela vägen ut till åkern. Mycket av forskningsfinansieringen stannar vid strategier eller teorier, men få projekt fokuserar på vad som faktiskt fungerar i praktiken. Fältförsök, gårdsnära studier och konkret kunskap om vad som fungerar under press får sällan ta plats i finansieringen.
– Alla vet att vatten är viktigt för att grödor ska växa. Men genom tillämpad forskning och oberoende fältförsök kan vi ta reda på när det gör störst nytta. Det är den typen av kunskap som avgör om vi lyckas i en kris. När desinformation är ett hot, måste livsmedelsproducenter kunna lita på sin kunskapskälla. Här har vi en viktig roll,  vi står för hela kedjan: från forskningsfältet till den som ska använda kunskapen i praktiken, , säger Ulrika Dyrlund Martinsson.

Hushållningssällskapet Sverigeförsöken pekar ut fyra prioriterade områden där tillämpad forskning gör konkret skillnad.

Rätt insatser på rätt plats
Genom att identifiera beredskapsluckor med fältnära perspektiv kan resurser prioriteras effektivt – från gödsel till växtskydd och insatsvaror.

Innovativa strategier
Ökat radavstånd, eget utsäde, nya samarbeten på gårdsnivå, odlingsplaner med låg insatsnivå är några exempel på innovativa strategier som behöver arbetas mer med.

Lagring och produktion i kris
Fältförsök ger svar på hur vi bäst odlar, lagrar och säkrar viktiga grödor som potatis, spannmål och morötter – även när tillgången på insatsmedel är begränsad.

Oberoende kunskap för beslutsfattare
Med praktisk erfarenhet och vetenskapligt underlag lyfter Hushållningssällskapet konkreta lösningar till politiken – för ett robust och motståndskraftigt livsmedelssystem.

Genom att säkra långsiktig finansiering för oberoende fältförsök och tillämpad forskning stärker vi det mest grundläggande i Sveriges försörjningsberedskap, förmågan att odla mat, också i kris.