För att säkra att djurskyddsreglerna följs gör länsstyrelserna varje år ett stort antal kontroller och andra arbetsinsatser. Under 2023 gjorde länsstyrelserna drygt 8 300 fysiska kontroller och sammanlagt 23 461 arbetsinsatser i detta syfte.

Djurskyddsrapporten 2023 ger en samlad bild av kontrollmyndigheternas djurskyddsarbete. Till rapporten sammanställer Jordbruksverket uppgifter från landets 21 länsstyrelser och Livsmedelsverket.

– Det är ett omfattande kontrollområde eftersom lagen gäller för alla djur som hålls: från katter, värphöns, mjölkkor och slaktgrisar till försöksdjur, travhästar, undulater i zoobutiker och elefanter på djurparker. Syftet med kontrollerna är i samtliga fall att säkra att djurhållare följer djurskyddsreglerna, säger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Mål viktiga för att kunna prioritera verksamheten
Under 2023 ökade antalet inkomna klagomålsärenden kraftigt, det vill säga ärenden där någon kontaktar länsstyrelsen med en misstanke om bristande djurskydd. Samtidigt nådde länsstyrelserna ett viktigt mål – att genomföra minst lika många rutinkontroller som klagomålskontroller.

– Det är också positivt att länsstyrelserna är på god väg att nå målet om att högst var fjärde djurskyddskontroll som görs efter klagomål är utan brister. Det är ett kvitto på att länsstyrelserna blir allt bättre på att rikta kontrollerna dit de verkligen behövs, säger Josefine Bjerking, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Länsstyrelserna nådde däremot inte kravet om att kontrollera en tredjedel av de verksamheter som har tillstånd att använda försöksdjur. Jordbruksverket ser allvarligt på detta och bedömer att länsstyrelserna behöver prioritera försöksdjurskontroller för att nå detta viktiga mål.

Enkät om djurskyddspersonalens arbetsmiljö
I samband med arbetet med djurskyddsrapporten har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna genomfört en enkätundersökning av djurskyddspersonalens arbetsmiljö avseende hot, våld och påverkansförsök. Resultatet av enkäten visar att länsstyrelsernas personal som arbetar med djurskydd är särskilt utsatta vad gäller hot, våld och påverkansförsök. Vi ser allvarligt på detta eftersom det skapar en otrygg arbetsmiljö. Dessutom tar det tid och resurser från verksamheten som borde läggas på annat.

Färre kontroller på plats
Under 2023 gjorde länsstyrelserna 3 348 rutinkontroller på plats, vilket är det näst lägsta antalet som uppmätts sedan 2014. Endast under pandemin gjordes färre rutinkontroller. För att säkerställa efterlevnaden av djurskyddet bedömer vi att det behöver göras fler rutinkontroller och målet om att kontrollera minst tio procent av anläggningarna med lantbrukets djur nås bara av vissa länsstyrelser.

Brister på samma nivå som tidigare
Resultatet av kontrollerna visar i stort samma nivå av brister för lantbrukets djur som 2022. Bristerna gäller främst att djuren eller deras miljö inte hålls tillräckligt ren eller att det finns skaderisker i inredningen. Att förbättra efterlevnaden av djurskyddsreglerna är en viktig del av Jordbruksverkets djurskyddstrategi och målet är både att säkra en god djurvälfärd och en fortsatt hög trovärdighet för svensk livsmedelsproduktion.

– Resultatet visar att de flesta djurhållare följer reglerna men samtidigt är vissa brister alltför vanliga. Det pågår insatser inom branscherna för att både förebygga och avhjälpa detta och det är viktigt att detta arbete fortsätter och stärks. Samtidigt ser vi att vissa brister är kopplade till att stallarna är gamla och slitna. En nyckelfråga för både en ökad djurvälfärd och en mer lönsam och effektiv produktion är därför möjligheten att investera i nya moderna stallar, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.

Faktaruta: Djurskyddskontroller av lantbruksdjur och häst

Hygienrelaterade brister är vanligare hos gris och nötkreatur än hos häst, får och get. Vid kontrollerna 2023 upptäcktes djur som var för smutsiga eller orena liggytor vid knappt en femtedel av kontrollerna hos nöt- och grishållare.
Brister relaterade till inredning är vanligt förekommande i hästhållning. Vid nästan hälften av kontrollerna upptäcktes brister i inredning som kan utgöra skaderisker för hästarna.
De vanligaste bristerna på slakterier är att det inte finns standardrutiner eller att de inte uppfyller kraven. Standardrutiner är skriftliga anvisningar för hur olika arbetsmoment ska utföras, exempelvis bedövning av djur.