Växter i tropiska torrområden har utvecklat en annorlunda strategi för att överleva. I stället för att använda sitt vattenförråd under den torra årstiden sparar de på dropparna in i det sista för att snabbt komma igång med fotosyntesen när regnperioden börjar.

Nu har forskare med hjälp av satellitteknik lyckats undersöka förrådet av lagrat vatten hos växter över hela världen. Forskarna har studerat hur denna vattenmängd i växterna varierar mellan olika årstider. Den aktuella studien undersökte specifikt sambandet mellan växternas vattenförråd och tidpunkten för lövsprickning.

– Vi ville veta om träden lagrar mest vatten när de har störst mängd blad, säger Feng Tian som är forskare i naturgeografi vid Lunds universitet.

Resultaten av studien förvånade forskarna vad gäller träd i tropiska torrområden. Det visade sig att de säsongsbundna variationerna i vattenförrådet är kopplade till utvecklingen av bladmassa hos träd i barrskogar och tempererade lövskogar, men i skogar i tropiska torrområden är förhållandet omvänt. Hos den typen av skog har växterna större vattenförråd under den torra årstiden jämfört med under regnperioden.

Vad som händer är att träden i dessa torrområden tar upp stora mängder vatten i slutet av regnperioden och lagrar dessa under torrperioden. De stora vattenförråden gör det möjligt för växterna att i slutet av torrperioden satsa på lövsprickning flera veckor innan regnperioden börjar. På så sätt är bladen färdigutvecklade när regnen kommer, och då kan fotosyntesen gå på maxfart direkt.

– Eftersom det nästan inte regnar alls under torrperioden kändes det mönstret först lite motsägelsefullt, säger Feng Tian.

Tidigare studier av växters vattenförråd har bara kunnat göras på enskilda träd, men har varit omöjliga att utföra på landskapsnivå. Resultaten i den aktuella studien avslöjar för första gången de tidsmässiga variationerna i vattenförråd hos växter på global nivå. Därigenom kan man få en bättre förståelse för hur växter under evolutionens gång har anpassat sig till olika lokala förhållanden vad gäller vattenbrist. Kunskapen är av nytta i arbetet med storskaliga datormodeller som undersöker hur vegetationen globalt sett interagerar med klimatförändringarna.