ANNONS

FN räknade inte med fotosyntesen

Jordbruket kan vara en mindre miljöbov än vad man tidigare räknat med.

FN:s klimatpanel listar jordbruket som en av de värsta klimatbovarna med stora utsläpp av växthusgaser. Men en vetenskaplig artikel i Agronomy Journal av Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet, visar att FN inte räknat med en viktig detalj, fotosyntesen. Jordbrukets produkter tar nämligen upp stora mängder kol.

Artikeln som går under namnet ”A proposal to rethink agriculture in the climate calculations” publicerades i augusti I år. Per valde att sätta fingret på en svår del i klimatberäkningen vilket är att jordbruket definitivt bidrar med klimatutsläpp men att det samtidigt är en av få branscher som även binder koldioxid.
– Det jag tänkte var att ”kan det vara möjligt, har man glömt något här?”. Det slog mig då, att det är trots allt storskalig fotosyntes det här handlar om. Växter suger åt sig koldioxid från luften och spyr sedan ut växthusgasen syre som ju är rätt så bra för klimatet. Samtidigt så binds kol in i rötter och i grödan. Både det som är under jord och över jord. En del blir kvar i jorden och en del skördas, säger Per Frankelius

Per fick lägga mycket tid på att bevisa för tidskriftens revisorer att han tes stämde. Fotosyntesen fanns inte med i FN:s klimatpanels beräkningar. Han valde att plocka ut spannmål som exempel därför att det är en gröda som är relativt enkel att räkna på. 2019 producerades det 2,7 miljarder ton spannmål vilket i sin tur innebär 3,8 miljarder ton koldioxid som binds upp. Lantbrukets totala utsläpp beräknas till 11 miljarder ton.

Han inser att mycket av det kol som bundits upp i grödor kommer att återgå som koldioxid i cellandningen efter att vi ätit. Men han menar att det är orättvist att utmåla jordbruket som en klimatbov.
– På lång sikt så går det runt, det vet jag och all andra. Men jag tycker att det är synd att lantbrukare hela tiden ska behöva höra att man enbart är en miljöbov när man faktiskt representerar storskalig fotosyntes där det även finns en positiv sida klimatmässigt, säger han.

De flesta sektorer kan inte lyfta fram att de bidrar till att binda kol. Det kan lantbruket. Ändå klassas det som en sektor med stor negativ påverkan och nyttan lyfts aldrig fram. Per planerar nu för att börja räkna på vad den totala klimatnyttan kan tänkas vara för jordbruket. Inklusive världens betesmarker och även hur mycket kol som faktiskt binds i marken där grödor har växt. Trots det menar Per att lantbruket inte kan strunta i att jobba med klimatfrämjande åtgärder.
– Det menar inte jag utan jag har sju olika metoder i artikeln hur man kan fortsätta göra lantbruket ännu mer klimatsmart. Men jag tror att många kan bli ledsna därför att de har byggt massor med opinion eller massor med forskning på paradigmet att lantbruket är en av världens värsta branscher. Jag hoppas åtminstone att jag kan skaka liv i dialogen kring det, avslutar han.

Relaterade artiklar

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng