Klimatavtrycket är lägre för kalvar uppfödda på en hög andel vallensilage jämfört med kalvar uppfödda på mer kraftfoder. Det visar forskning från Århus universitet i Danmark.

Foderproduktionen och foderstrategin är av stor betydelse för köttproduktionens hela klimatpåverkan. I den här studien, där metanutsläppen från fodersmältningen skiljde sig markant mellan de olika foderstaterna, skedde en utjämning när växthusgasutsläppen från hela produktionskedjan räknades in.

Tjugo danska tjurkalvar av Holsteinras användes i studien och delades in på följande foderstater.

1. KONTROLL: Pelleterat koncentrat och halm (10 procent grovfoder)
2. MAJS: Majskolvsensilage, korn, rapsmjöl och sojamjöl (40 procent grovfoder)
3. RÅG: Gräsklöverensilage, råg och torkad drank. (24 procent grovfoder)
4. GRÄS: Gräsklöverensilage, korn och rapsmjöl. (60 procent grovfoder)

Allt foder utfodrades som fullfoder. Torrsubstansintaget var liknande i alla grupper. Tillväxten i gram per dag skiljde sig inte signifikant åt mellan foderstaterna. Den största skillnaden förutom grovfoderandel var stärkelsehalten i foderstaterna som låg på 188 gram per kilo torrsubstans för GRÄS och drygt 300 gram för de övriga.

Klimatavtryck från födelse till slakt

De fyra olika foderstaterna i den aktuella studien skiljde sig väsentligt åt både vad det gällde växthusgasutsläpp från foderodlingen och i metanutsläpp från fodersmältningen. Växthusgasutsläppen från foderproduktionen utgjorde 39 procent av de totala växthusgasutsläppen av ätbar produkt för KONTROLL, MAJS och RÅG och bara 28 procent för GRÄS.

Metanutsläppen från fodersmältningen svarade för 20–29 procent av de totala växthusgasutsläppen per kilo ätbar produkt, där GRÄS hade det högsta värdet och KONTROLL det lägsta. (“Kilo ätbar produkt” innefattar allt kött på slaktkroppen och en viss men liten del ben och ätbara biprodukter som inte räknas in i slaktkroppen som till exempel lever, njure, svans.)

Det totala klimatavtrycket i kilo koldioxidekvivalenter per kilo ätbar produkt beräknades för kalvarnas hela livscykel från födsel tills den ätbara produkten lämnade slakteriet. De lägre växthusgasutsläppen för foderproduktionen i GRÄS utjämnades av de högre metanutsläppen.

Klimatavtrycken i kilo koldioxidekvivalenter per kilo ätbar produkt varierade från 10,0 till 10,6 för de fyra foderstaterna eller från 9,4 till 9,9 om kolförändringar i mark räknas med. GRÄS hade lägst avtryck vid bägge beräkningarna.

Det som ”förloras” i metanutsläpp kan vinnas i bättre foderproduktion

Att minska klimatavtrycket från nötköttsproduktionen är högaktuellt. Den aktuella studien redovisar växthusgasutsläpp från foderproduktionen, fodersmältningen, gödsellagring och slakten för tjurkalvar utfodrade med mycket olika foderstater.

Slutsatserna blir bland annat att det är viktigt att inte bara ta med metanutsläppen från fodersmältningen utan också de växthusgasutsläpp som sker vid foderproduktionen, när olika strategier skall utvärderas. Att använda och beräkna ätbar produkt stimulerar till att använda och synliggöra mer av djuret än vad som görs idag. Här finns också klimatvinster att hämta.