Om en vecka ska det fattas beslut om framtiden för den aktiva substansen glyfosat i europeiskt lantbruk. En riktig långkörare där beslutsdatum flyttats fram ett stort antal gånger, nu senast för en vecka sedan.
Det märkliga är att det enda som verkar diskuteras är ja eller nej och inom det spannet, om preparatet ska förbjudas omgående, ges en kortare förlängning för att sen fasas ut eller ges ett tioårigt godkännande.
Det diskuteras överhuvudtaget inte hur preparatet i dag används på lantbruk runt om i världen och att en annorlunda registrering och därmed handhavande kanske hade varit en bra kompromiss som flertalet länder kunnat ställa sig bakom. Det diskuteras inte heller vad ett totalstopp för glyfosat får för effekter för europeiska konsumenter samt för miljön i resten av världen.
Det mest kända preparatet som innehåller glyfosat är totalbekämpningsmedlet Roundup. Roundup är det i särklass namnkunnigaste växtskyddsmedlet i världen då det inte enbart används av lantbrukare utan säljs till konsumenter för att effektivt hålla borta ogräs från gångar och garageuppfarter till villan.
Det är därför många engagerar sig i frågan, både privatpersoner och politiker, trots att glyfosat långt ifrån är det “farligaste” preparatet lantbruket hanterar.
Om man generaliserar lite så står de som vill fortsätta tillåta preparatet i det ena lägret och i det andra de som är emot.
Just nu är det lätt att ta politiska poäng enbart genom att säga stopp för allt som har med kemikalier och gift att göra, utan att behöva förklara vad resultatet blir. Anledningen är att miljödebatten är het och många är rädda utan att riktigt förstå.
Skulle glyfosat försvinna helt i Europa kommer europeiska livsmedel att bli väsentligt dyrare. De som önskar billigare livsmedel får köpa från produktion någon annan stans i världen och då blir det från odlingar där Roundup är tillåtet.
Skulle politiker i stället fråga konsumenter om de är beredda att betala mer för livsmedel mot i dag eller äta import från andra delar av världen där glyfosat är tillåtet, hade många sannolikt ändrat åsikt och ansett att en förlängning av registreringen för glyfosat är en bättre väg att gå.
Och det finns ännu mer att göra.
I Sverige får glyfosat endast användas som ett totalbekämpningsmedel på åker mellan två grödor, samt för att döda vissa besvärliga grödor som oljeväxter före skörd. Men i många andra länder i Europa, det räcker att åka till Danmark, så är det tillåtet att köra Roundup i spannmål strax före skörd för att få en jämnare mognad. Det är ju inte så konstigt att det förekommer rester i livsmedel om lantbrukarna behandlar grödan med glyfosat strax före skörd jämfört med som i Sverige, endast tillåts spruta innan grödan etableras det vill säga flera månader före skörd.
Ändra i stället registreringen för glyfosat så det endast får köras på stubb och på åker utan gröda. Det går att se över handhavandet ytterligare om så behövs för en ökad säkerhet för miljö och handhavare och på så vis slå vakt om ett konkurrenskraftigt europeiskt lantbruk i stället för att skjuta miljöproblemen till andra delar av världen.
I Sverige är handhavandet av växtskyddsmedel god och lantbrukare behandlar inte i onödan. Modern teknik medför att preparatet hamnar på åkern där det ska och bryts ner där. Avdriften är mindre och tekniken exaktare.
Alternativet utan glyfosat i växtodlingen medför ökad jordbearbetning, exempelvis plöjning. Det medför kraftigt ökad bränsleförbrukning i växtodlingen och därmed något som går tvärt emot de miljömålen. Vissa lätta jordar mår bäst av att bearbetas så lite som möjligt då de annars kan skadas av vinderosion. Då behövs glyfosat.
Nere i Europa kör lantbrukare med fläktsprutor mellan frukt- och vinodlingar. Det är preparat som skyddar grödan mot svamp och insekter och kanske många gånger farligare än Roundup. Kemikalierna står som ett moln på åkern och driver iväg med vinden. Innan man ger sig in i debatten och önskar begränsa användningen av växtskyddsmedel i den del av lantbruket som producerar basvaror som spannmål, potatis, rotfrukter och grönsaker bör man kanske först och främst sluta dricka vin. Den produktionen är totalt sett inte särskilt miljövänlig.
Det är viktigt att förstå att det inte är lantbruket totalt i världen som påverkas av ett förbud eller inte för glyfosat, utan det är helt och hållet konsumenten!

Detta är en debattartikel av Anders Niléhn – chefredaktör Lantbruksnytt
Kommentera den gärna här nedanför eller på vår chatt: https://lantbruksnytt.se/lantbrukschatten/

Ogräsbekämpning med glyfosat i rapsstubb. Rampen följer marken och avdriften är minimal. Åkern ligger orörd minst två veckor och bearbetas därefter inför sådd av höstvete. Nästkommande gröda skördas ett år efter denna behandling med glyfosat. Höstens totalbekämpning av ogräs innebär att det behövs mindre mängd andra betydligt dyrare och mer avancerade preparat under senhösten och nästkommande vår. Användandet av glyfosat innebär avsevärt mindre tid med traktor och jordbearbetningsredskap i fält och kraftigt reducerad bränsleförbrukning. Anm: Maskinerna på bilden har inget med debatten om glyfosat att göra.

Växtskyddsspruta anpassad för vin- och fruktodlingar. Fläkt som blåser iväg preparatet eller munstycken på en ramp högt upp i luften för att nå över hela växten. Vinrankor måste behandlas mot ohyra och preparaten är oftast inte miljövänliga. Tekniken innebär stor avdrift till andra marker och närliggande vattendrag. Anm: Maskinerna på bilden har inget med debatten om glyfosat att göra.