ANNONS

Försiktighet i växtodlingen efter problemåret 2023

Nu är vårbruket igång även i landets nordligare delar och söderut hanterar man svampsjukdomar och insektsangrepp samt är igång med eller förbereder sig för vallskörden. Ett besvärligt 2023 gör att man huvudsakligen fortsätter med sina säkra kort i växtodlingen istället för att satsa på nya idéer.

Vårbruket har kommit igång även norröver och är till största del avslutat i landets södra delar. Den blöta hösten har gjort att vårbruket i många fall tagit längre tid. Man kunde inte höstplöja i den omfattning man önskade och var istället tvungen att plöja i samband med vårbruket.

— Det är full fart på vårbruket sedan två veckor. En del är klara medan en del har mycket kvar. Vårbruket blev mer omfattande än normalt, eftersom man inte kunde göra sitt höstbruk på vanligt sätt då det var så blött,säger Henrik Bergman på HS Konsult i Bollnäs.

Höstspannmål och höstraps ser i stort fina ut, även om fält som såddes under sämre betingelser är påverkade av detta. Den långa och kalla våren har varit positiv för bestockningen hos höstvetet. Det är mycket angrepp av gulrost i höstvete i södra Sverige, och graden av angrepp varierar mellan olika sorter.

Vallskörden är igång i södra Sverige och närmar sig i mellersta och norra Sverige. I stort ser vallarna frodiga och kraftiga ut, de har dragit nytta av att det varit mycket fukt i marken och man har en förhoppning om att fukten ska räcka även till andraskörden.

— Vallarna har vuxit rejält sedan värmen kom och det finns goda utsikter för en bra förstaskörd, säger Ylva Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland, Vreta Kloster.

Även om det varit en blöt höst och en lång och kall vår, börjar man i södra Sverige känna oro för torka, med försommaren 2023 i tydligt minne. Det har varit varmt och blåsigt och det är ytterst lite nederbörd i prognoserna.

2023 var ett besvärligt växtodlingsår i så gott som hela landet, med en torr vår och försommar och sedan mycket nederbörd resten av året. Detta påverkade lantbrukarna en hel del inför årets växtodlingssäsong, även om många bestämde sig för att satsa på säkra kort istället för att testa något nytt.

Intresset för både bevattning och dränering har ökat. När det gäller grödor till grovfoder är det en del av lantbrukarna som satsar på torktåligare sorter och arter, som rörsvingel och lusern.

— Man pratar om att använda mer rörsvingel i sina vallar för att minska torkkänsligheten, säger Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad, Länghem.

Även intresset för majs till grovfoder ökar, det är en gröda som lyckats bra även norröver de senaste åren, bland annat beroende på klimatförändringar. Majs kan vara ett bra komplement om det på grund av torka blir dåliga vallskördar.

Relaterade artiklar