Ekologisk livsmedelsproduktion innebär vissa fördelar för människors hälsa. Det konstateras av en grupp europeiska forskare som på uppdrag av ett utskott inom EU-parlamentet gått igenom relevant forskning. Forskarna rekommenderar parlamentet att prioritera vissa ekologiska produktionsmetoder och deras användning också inom det konventionella lantbruket. Forskargruppens arbete har resulterat i rapporten “Human health implications of organic food and organic agriculture”.

Experterna listar flera hälsofördelar med metoder som används inom ekologiskt lantbruk. Fokuseringen på djurhälsa och den restriktiva användningen av antibiotika i ekologisk animalieproduktion minskar risken för att bakterier utvecklar antibiotikaresistens, något som utgör ett allvarligt och långsiktigt hot mot folkhälsan. Förebyggande metoder för växtskydd och restriktioner för användning av bekämpningsmedel i ekologiskt lantbruk leder till att konsumenter i minskad omfattning exponeras för kemiska bekämpningsmedel, vilket ger hälsofördelar. Experterna drar även slutsatsen att små skillnader mellan konventionell och ekologisk mat när det gäller innehållet av näringsämnen och andra hälsobefrämjande ämnen troligen inte har någon större betydelse för människors hälsa.

Forskarassistent Axel Mie vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Karolinska Institutet koordinerade arbetet och hans slutsats är tydlig: ”Flera metoder inom ekologiskt lantbruk, särskilt den ringa användningen av bekämpningsmedel och antibiotika, innebär fördelar för människors hälsa. Beslutsfattare bör uppmuntra användningen av sådana metoder och att de även introduceras i konventionellt lantbruk samt att ekologiskt lantbruk även fortsättningsvis kan fungera som en drivkraft för framtidens hälsosamma livsmedelssystem.”

Experterna betonar särskilt att exponeringen av kemiska bekämpningsmedel är alltför omfattande och behöver kontrolleras bättre. En av medförfattarna i studien, professor Phillippe Grandjean från Syddansk Universitet, säger: ”Exponeringen för vissa kemiska bekämpningsmedel tycks vara högre i Europa än i USA, där tre större forskningsstudier har dokumenterat att barns hjärnfunktioner blivit nedsatta om modern under graviditeten utsatts för förhöjda halter av kemiska bekämpningsmedel.” Han tillägger: ”Vi bör inte riskera våra barns hjärnfunktioner på grund av några kortsiktiga fördelar i livsmedelsproduktionen.” Enligt rapporten kan ekologiskt lantbruk eller så kallat integrerat växtskydd svara mot sådana behov.

Axel Mie tillägger: ”Det är glädjande att Sverige har en förhållandevis sträng syn på användningen av bekämpningsmedel och antibiotika. Vissa mer oroande bekämpningsmedel får inte användas i lantbruket. Men mycket av våra frukter och grönsaker är importerade, och vi får dessa bekämpningsmedel den vägen.”

Universitetslektor Stefan Gunnarsson, SLU, konkluderar angående antibiotikaresistenta bakterier: ”Djur i ekologisk djurhållning utvecklar i mindre omfattning än på konventionella gårdar vissa sjukdomar som förknippas med intensiva produktionsformer. Som en konsekvens av detta behövs mindre mängd antibiotika för att behandla kliniska sjukdomar i ekologisk djurhållning, där även förebyggande användning är starkt begränsad. Det minskar risken för resistensutveckling hos bakterier. Ett exempel är att även om det finns avsevärda skillnader i antibiotikaanvändning mellan olika djurarter och olika länder så har det konstaterats att antibiotikaresistens är mindre vanlig hos ekologiska grisar jämfört med konventionella i Frankrike, Italien, Danmark och Sverige.”

I rapporten belyses flera möjligheter att stödja och utöka den ekologiska matproduktionen.