Det blir allt vanligare att ha en frigående tjur tillsammans med mjölkkor i lösdrift. Samtidigt omkommer 1-2 lantbrukare varje år i tjurolyckor och dessa olyckor involverar främst mjölkrastjurar. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik ska titta närmare på fenomenet, och söker kontakt med mjölkbönder med eller utan lösgående tjur.

Tjurar kan snabbt byta lynne utan att djurskötaren är beredd på det. En tjur som alltid varit snäll och beskedlig kan en dag plötsligt gå till attack utan uppenbar orsak.

Statistik från Växa Sverige visar att nästan 20 % av alla mjölkraskalvar som föds är resultat av naturlig betäckning. Eftersom det är så stor olycksrisk att ha frigående tjurar, undrar man varför inte fler väljer insemination, säger Cecilia Lindahl, forskare vid JTI.

Hon tänker att det skulle kunna vara en resursfråga, att man inte har personal eller tid att brunstövervaka korna så ofta som det behövs.

Brunstpassningen blir mer krävande ju större kobesättningen är. Sedan har också mjölkkornas brunst förändrats de senaste decennierna, så att brunstlängden har förkortats och styrkan avtagit, säger Cecilia Lindahl.

Hon hoppas kunna belysa tjurproblematiken genom en enkätstudie med uppföljande djupintervjuer med minst åtta mjölkproducenter med lösdrift. Dessa åtta väljs ut bland deltagande i enkätstudien som anmäler sig frivilligt för att dela med sig av sina erfarenheter. Enkäten tar både upp motiv till att man valt eller inte valt att ha lösgående tjur i besättningen och vad man har för rutiner kring hanteringen av tjuren.

Vi skickar enkäten till minst 100 mjölkproducenter genom Växa Sverige. Men eftersom vi vill ha så många svar som möjligt, lägger vi också ut enkäten på internet, säger hon.