ANNONS

Fynd av högpatogen fågelinfluensa hos vilda fåglar i Nederländerna

Nederländerna rapporterade den 21 oktober fynd av högpatogen fågelinfluensa (HPAI) av typen H5N8 hos två knölsvanar i närheten av Utrecht, centralt i landet. En vecka senare rapporterades ytterligare ett fynd av HPAI i landet, denna gång en bläsand nära kusten.

Viruset antas ha introducerats med flyttfåglar. Fyndet föregicks av att Ryssland och Kazakstan rapporterade flera utbrott av HPAI av typen H5N8 under sommaren. Totalt under perioden 28 juli till 30 september rapporterade Ryssland 52 fall av HPAI hos fjäderfä, två fall hos andra fåglar i fångenskap och sju fynd hos svanar från landets södra delar. Kazakstan rapporterar under samma period totalt 10 fall hos fjäderfä, två fynd hos andfågel av okänd art samt ett stort antal kråkfåglar med HPAI. Under oktober månad har Ryssland rapporterat enstaka fall av HPAI hos fjäderfä längre västerut i landet. I mitten på oktober rapporterade även Israel tre utbrott av HPAI av typen H5N8 hos fjäderfä och även fall hos vilda fåglar på Jerusalems zoo som involverade hög dödlighet hos svanar. Även i Israel antas att virusintroduktionen har kommit från flyttfåglar.

Ett flertal större utbrott av fågelinfluensa orsakade av virus av typen H5 har under den senaste 20-årsperioden drabbat Europa i olika omfattning: H5N1 2005–2006, H5N8 2014–2015 och H5N8 och H5N6 2016–2018, H5N8 2019–2020 och nu H5N8 igen. Under perioden december 2019 till juni 2020 har 328 fall av HPAI hos fjäderfä rapporterats i EU.  I samtliga fall sedan 2014 har virusen i fråga kategoriserats som H5 klad (eller undergrupp) 2.3.4.4. Bokstaven H står för hemagglutinin (ett protein på influensavirusets yta) och just klad 2.3.4.4 har en hög förmåga att utbyta arvsmassa med andra influensavirus. På så sätt skapas frekvent nya virus genom utbyte av arvsmassa där H5 kombineras med olika N-typer (N står för neuraminidas som är ett annat ytprotein) ofta från lågpatogena influensavirus.

Virusintroduktion från vilda fåglar
Under hösten har den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC och även FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, gått ut och varnat för risken för introduktion av HPAI med vilda fåglar till följd av utbrotten i Ryssland och Kazakstan. Hösten innebär generellt ökad risk för virusintroduktion då ett stort antal fåglar återvänder från häckningsområden i norra Ryssland där fåglar från flera olika flygrutter blandas. HPAI-utbrotten i Europa under 2005–2006 och 2016–2017 föregicks av utbrott i Ryssland och flera studier har visat att virusets spridning västerut har triggats av sjunkande temperaturer i Ryssland. Erfarenheter från tidigare utbrott av HPAI i Europa har visat att när viruset introduceras med flyttfåglar kan sedan lokala fågelpopulationer underhålla smittan. Knölsvanar är inte några långflygare så fågelinfluensaviruset i Nederländerna antas vara introducerat av annan fågelart som sedan spridit smittan till lokala fågelarter. För tillfället antas förekomsten av HPAI hos vilda fåglar vara låg i Europa men det finns osäkerheter om vad som kan förväntas närmaste månaderna. SVA följer läget noggrant och vi vet att under hösten och vintern pågår en ständig rotation bland vattenlevande fåglar i och kring Östersjön, beroende på vädersituation.

Fågelinfluensaövervakning hos vilda fåglar kan förvarna
I likhet med de flesta andra europeiska länder, och i enlighet med EU:s lagstiftning, har Sverige övervakning av fågelinfluensa hos såväl tamfåglar som vilda fåglar. Programmet för vilda fåglar bygger på passiv övervakning vilket innebär att SVA rutinmässigt provtar döda, vilda fåglar som inkommer för obduktion. Viruset har vattenlevande fåglar som reservoar, men kan även drabba andra vilda fågelarter. Det är därför viktigt att rapportera ökad fågeldödlighet, särskilt om flera fåglar hittas på samma plats. Rapportering av fynd görs bäst via formulär  https://rapporteravilt.sva.se/.

Hittills i år har cirka 300 vilda fåglar undersökts för fågelinfluensa med negativt resultat i Sverige. Trettiotvå av de undersökta fåglarna var andfåglar dvs. antingen svanar, gäss eller änder. Se även karta över fågelinfluensaövervakningen. Länderna i vårt närområde bedriver en mer eller mindre omfattande fågelinfluensaövervakning hos vilda fåglar. Tyskland har en omfattande fågelinfluensaövervakning där man under 2019 provtog 1 392 fåglar i passiv övervakning och 4 849 i aktiv övervakning viket innebär provtagning av levande fåglar. Övervakningen i Tyskland antas fortgå på samma sätt och hittills i år har det inte varit några positiva fynd. Hur känslig den passiva övervakningen på vilda fåglar är beror på i vilken omfattning det specifika viruset orsakar dödlighet. Varianten av HPAI H5N8 som cirkulerade i Europa under december 2019 – juni 2020 gav inte upphov till hög dödlighet hos vilda fåglar och endast tre fynd gjordes under perioden. Det är dock osäkert hur hög förekomsten av HPAI faktiskt var i den vilda fågelpopulationen då smittspridningen till stor del skedde mellan fjäderfäbesättningar. EFSA har rapporterat att cirka 85 % av alla utbrott hos fjäderfä orsakades av sekundär spridning, det vill säga spridning från andra fjäderfä och inte från vilda fåglar.

Tack vare ett väl utarbetat samarbete mellan nationella referenslaboratorier inom EU, och ett snabbt arbete av kollegor i Nederländerna, har genetisk information om det virus som påvisats hos svanar i landet blivit tillgänglig för molekylärepidemiologisk analys. Analysen visar att fyndet i Nederländerna är en nyintroduktion och inte samma virusstam som cirkulerat i EU under första halvan av 2020. I dagsläget går det ej att bedöma i vilken utsträckning den nu aktuella virusvarianten orsakar dödlighet hos vilda fåglar. Det faktum att fynd hos vilda fåglar gjorts innan eventuella utbrott hos fjäderfä pekar på att det specifika viruset kan orsaka dödlighet och den passiva övervakningen är i så fall ett bra verktyg för tidig varning. Nederländerna har efter fyndet av HPAI hos vilda fåglar beslutat att fjäderfä ska hållas inomhus för att minska risken för smitta.

Vaksamhet och stärkta smittskyddsrutiner
Jordbruksverket och SVA har i tidigare pressmeddelande uppmanat fjäderfäproducenter till ökad vaksamhet och att tillämpa strikta smittskyddsrutiner. SVA:s bedömning i nuläget är att sannolikheten för att svenska fjäderfä utsätts för smitta är förhöjd men fortfarande på en låg nivå. För att minska risken för smittspridning mellan vilda fåglar och fjäderfä gäller sedan 2007 skyddsnivå 1 för hela Sverige. Nivån innebär att fjäderfä får gå ut, men att foder och vatten ska ges under tak eller under ett skydd utomhus och bedömningen är att detta är tillräckligt i dagsläget. Det är dock som alltid viktigt med goda löpande smittskyddsrutiner i enlighet med Jordbruksverkets och branschens riktlinjer. En viktig princip är att om man förhindrar direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar så skyddar man sina djur från både fågelinfluensa och newcastlesjuka. Det är också viktigt att fjäderfäproducenter följer produktionsdata noga och rapporterar till veterinär om man noterar ökad sjuklighet, dödlighet eller nedsatt äggproduktion.

Fågelinfluensa av typen H5N8 har inte visat sig utgöra en risk för smitta till människa. Högpatogena fågelinfluensavirus anses dock alltid ha en zoonotisk potential, varför risken för smitta till människa aldrig helt kan uteslutas. Vid hantering av vilda döda fåglar bör man därför alltid använda handskar och tillämpa god handhygien.

Relaterade artiklar