Vintercamelina är en gammal kulturväxt som odlades i vårt land redan på medeltiden men som numera är mycket ovanlig. En forskningsstudie från SLU visar att den kan ha potential att bli en viktig mellangröda som samtidigt är positiv för den fossilfria omställningen.

Frön från vintercamelina, Camelina sativa, eller oljedådra som den också kallas, har ett högt innehåll av vegetabilisk olja som kan användas som livsmedel eller uppgraderas till exempelvis HVO-diesel. Vintercamelina hör till samma växtfamilj med kålväxter (Brassicaceae) som exempelvis raps och senap, och kan odlas långt upp i vårt land. Den är också motståndskraftig mot till exempel torröta som kan drabba kålväxter och har förhållandevis låga krav på näring och vatten.

Omedelbar klimatvinst
Redan i dag tillverkas den biodiesel som används i Sverige mestadels av råvaror från utlandet och behovet av att hitta inhemska råvaror är stort, inte minst i ljuset av att även flyget och sjöfarten behöver ställa om till fossilfria bränslen. En grupp forskare från SLU har därför undersökt klimatpåverkan från bland annat vintercamelina när den odlas som en mellangröda i Sverige för produktion av vegetabilisk olja och biobränsle.
– Camelinan är intressant eftersom den har potential att bidra med ökad produktion över hela växtföljden och därmed en mer effektiv markanvändning, förklarar Hanna Karlsson Potter som är forskare på Institutionen för energi och teknik vid SLU, och en av författarna till studien.

I sin forskning undersöker hon bland annat miljöeffekter av produktion av biomassa till bland annat biobränslen.

I studien har forskarna gjort en livscykelanalys för klimatutsläpp från odling, skörd, pressning och uppgradering till HVO-bränsle när vintercamelina i en spannmålsbaserad växtföljd används som råvara till bränslet. Eftersom grödan är ny för svenska förhållanden behövde även uppskattningar av bland annat behovet av gödning göras.

Studien visade att HVO-bränsle från vintercamelina gav cirka 70 procent mindre klimatpåverkan jämfört med fossilt bränsle, och drygt 80 procent om effekten av kollagring i marken räknades med. Att ställa om till HVO-produktion från inhemskt odlad vintercamelina skulle med andra ord ge en omedelbar klimatvinst. Genom att ha fokus på just mellangrödor konkurrerar inte heller odlingen av råvaror till biobränsle med odling av livsmedel.

Även andra nyttor
Forskarnas beräkningar visade att avkastningen av fett, fiber och protein från växtföljden ökar när vintercamelina odlas som mellangröda, inte minst mängden fett, medan däremot avkastningen av kolhydrater kan minska. När oljor pressas ur fröna avskiljs också protein som kan användas som djurfoder, och övriga frörester som skulle kunna användas som bränsle i kraftvärmeverk.

Det finns även en rad andra fördelar med en ökad inhemsk odling av råvaror för biodieselproduktion. Om vintercamelina används som mellangröda kan den bidra till att minska kväveläckaget vintertid. Den kan även gynna vissa pollinerare eftersom den blommar tidigt på våren.

Hittills har de flesta fältförsök med vintercamelina gjorts i Nordamerika och forskarna framhåller i studien att fler fältförsök behöver göras i Sverige för att fastställa de lämpligaste växtföljderna med vintercamelina ur ett ekonomiskt perspektiv och när det gäller känslighet för markbundna växtsjukdomar.

– Det behöver även göras studier för att undersöka hur odling av vintercamelina som mellangröda påverkar näringsläckaget. Andra studier har sett en minskning så det finns potential att vintercamelina har positiva effekter även när det gäller det, säger Hanna Karlsson Potter avslutningsvis.

Detta rapporterar Nina Nordh på Greppa Näringen.