I ett projekt ska forskare från SLU utveckla en bekämpningsstrategi mot skadegöraren morotsbladloppan. Bland annat kommer man att ta reda på vilken morotssort som fungerar bäst som fångstgröda samt om morotsodlingens placering kan ersätta fångstgröda som bekämpningsstrategi.
Morot är den största trädgårdsgrödan som odlas i Sverige. Ett stort problem är den allvarliga skadegöraren morotsbladloppan. Utgångspunkten i ett nytt forskningsprojekt där odlare, rådgivare och forskare från SLU samarbetar är att odla en fångstgröda som lockar morotsbladloppan bort från huvudgrödan. Fångstgrödan är en attraktiv morotssort som odlas tidigare än huvudgrödan och även på annan plats. Inom projektet ska man ta reda på vilka morotssorter som fungerar bäst som fångstgröda samt om morotsbladloppan även finns på vilda växter och på närliggande odlingar med till exempel palsternacka och dill. Man kommer också att undersöka en bekämpningsstrategi utan fångstgröda där man istället separerar odlingen från tidigare odlingsplats och från morotsbladloppans övervintringsplats.
Morotsbladloppan suger näring ur bladen och sprutar samtidigt in ett gift i grödan. Angreppet gör bladen missbildade och försämrar samtidigt morötternas kvalitet. I dag kontrolleras morotsbladloppan med upprepade kemiska bekämpningar.
Projektet samfinansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning och Forskningsrådet Formas med 3 miljoner kronor fördelat över tre år.
Projektet har beviljats medel inom Stiftelsen Lantbruksforsknings program för trädgårdsodling. Programmet finansieras av återförda miljöskatter. Resultaten av den nyttostyrda forskningen ska ge ny, värdefull kunskap till Sveriges lantbrukare och på sikt leda till ökad tillväxt och konkurrenskraft.