Förhandlingarna mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet om EU-kommissionens lagförslag om nya genomiska tekniker. NGT som det förkortas och som även kallas gensaxen, har tagit ny fart efter att de legat nere ett par månader.

Under veckans trialogmöte i Strasbourg rapporterades det om framsteg kring de mest omstridda frågorna, det vill säga patent, hållbarhetskrav och spårbarhet.
EU-kommissionen föreslog år 2023 att vissa genom gensaxen växtförädlade grödor, NGT, skulle undantas från EU:s GMO-lagstiftning för att främja innovation inom jordbruket. Europaparlamentet antog sin ståndpunkt under våren år 2024 och Ministerrådet antog sedan sin ståndpunkt i mars i år, vilket innebar att trialogförhandlingar då kunde påbörjas. Efter flera månaders stillestånd på grund av väldigt olika syn på flera frågor som rör patentregler, hållbarhetskrav och spårbarhet har tiralogförhandlingarna nu tagit fart igen. Efter veckans trialogförhandlingar meddelade Jessica Polfjärd (EPP, SE), som representerar Europaparlamentet i förhandlingarna, att framsteg uppnåtts i alla dessa frågor men att det fortsatt kvarstår mycket att lösa.
Europaparlamentet vill att grödor som förädlas med NGT ska behöva påvisa att de bidrar till bättre miljöeffekt såsom minskad användning av växtskyddsmedel, förbättrad torktålighet eller ökad biologisk mångfald för att kunna kvalificeras för den nya enklare regleringen. Europaparlamentet vill också att det ska vara förbjudet att ta patent eftersom det kan missgynna odlare som själva vill fortsätta förädla grödor på gården. Men i ministerrådet anser de snarare att regler om patent inte hör hemma i NGT-lagstiftningen och dessutom anser de att grödorna blir i praktiken omöjliga att använda om kraven på spårbarhet tillämpas.
Tekniska möten kommer nu hållas varje vecka fram till nästa trialogförhandling i mitten av november. Danska ordförandeskapet i Ministerrådet har tidigare framfört förhoppningar om att ett en överenskommelse ska kunna nås senast i december 2025. När en överenskommelse väl nås kommer förslaget sedan att behöva godkännas av Europaparlamentet och EU:s medlemsländer innan det kan genomföras i nationell lagstiftning.