Stånds förekommer naturligt i stora delar av Sverige och kan bli ett besvärligt ogräs när den etablerar sig i framförallt betesmarker och vallar som används för bete. Hela växten stånds är giftig och den är osmaklig för djuren så länge plantan är färsk.

Om växten slås av och torkar försvinner den beska smaken, men giftigheten finns kvar. Slås ståndsplantorna av på en betesmark eller betesvall måste plantorna tas bort, annars riskerar djuren att äta dem.

Stånds är en växt som blir cirka 1 meter hög och har gula blommor. Bladen är mörkgröna och flikiga. Växten blommar från juni till september. Stånds trivs på näringsfattiga marker och hittas oftast på sandig och grusig gräsmark. Stånds är en flerårig växt som framförallt förökar sig med frön som sprids med vinden men den kan även skjuta nya skott ifrån roten.

Under sommaren år 2024 har det kommit rapporter om att stånds ökat och blivit ett besvärligt ogräs i framförallt södra Sverige. Problemet har ofta varit förknippat med hagar som betas hårt, vilket ofta gäller där hästar går. Nu finns det förekomster även på marker som inte betas så hårt och där lantbruksdjur går. Det kan ha ett samband med tidigare torra somrar som gett ogräset utrymme att utvecklas.

Enligt SVA finns det ingen statistik på hur många djur som årligen avlider på grund av att de ätit giftiga växter. Det kan också vara svårt att fastställa orsaken till om ett djur avlider på grund av att ha ätit stånds, eftersom symptom kan komma smygande och dödsfall inträffa långt senare.

Vad kan man göra för att förebygga och bekämpa stånds ?
Det man kan göra för att förebygga att stånds etablerar sig är att hålla sina vallar och beten i god kondition. Det innebär bland annat att lägga om vallarna innan de blir för gamla, undvik över-betning och trampskador i betesvallar och betesmarker som kan skapa luckor för stånds.

Om stånds förekommer på betesmarker kan den bli ett problem eftersom inga kemiska ogräsmedel får användas på betesmark och jorden brukas inte på betesmarkerna utan marken ligger orörd år från år.  Man kan gräva upp ståndsplantorna på betesmarken men det är en arbetskrävande metod om stånds förekomsten är riklig. Grävs plantorna upp är det viktigt att man får med hela roten eftersom gömda rotbitar kan ge upphov till nya plantor. Ståndsväxten kan också putsas eller slås av på betesmarker för att förhindra att den fröar sig men då måste den slås av innan växten börjar blomma. Vid avslagning, pustning eller när plantor grävs upp måste växtmaterialet tas bort ifrån området som betas eftersom torkade plantor är aptitligare för djuren, alternativt stängsla av området. Avslagning/putsning är ingen långsiktig lösning på problemet eftersom stånds är en flerårig ört och skjuter nya skott ifrån marken men man kan minska växtens fröspridning. En putsning/avslagning behöver följas upp samma säsong eftersom växten skjuter nya skott som blommar.

Förekommer stånds i en slåttervall eller betesvall på åkermark är den första rekommendationen att bryta vallen och så om den på nytt för att gynna vallgräsen så mycket som möjligt. För att förhindra att stånds etablerar sig i en slåttervall måste du vara noga med vallinsådden. Så in vallfröet som renbestånd eller tillsammans med insåningsgrödan. Skörda eventuell insåningsgröda tidigt och putsa sedan vallen efter skörd av insåningsgrödan för att stimulera att sidoskott bildas hos vallväxterna. Det ger en tätare och tåligare vall. Hittas det stånds i en slåttervall innan skörd behöver de plantorna plockas bort innan vallen skördas.

Kemisk bekämpning är tillåten på betes och slåttervall på åkermark men förbjuden på naturbetesmark. Om du har ett pågående åtagande för miljöersättning för vallodling får du inte använda växtskyddsmedel på vallen under den tid som vallen ska ligga obruten.

De aktuella växtskyddsmedlen som kan användas i slåttervall respektive betesvall ger en förväntad effekt på 70-90% gällande stånds men för att uppnå den förväntade effekten behöver behandlingen utföras på små plantor tidigt på våren. Förekommer det klöver i vallen överlever inte den behandlingen och därför kan ett sätt vara att punktbehandla områden med stånds för att minska den behandlade ytan.

De växtskyddsmedel som kan användas både i slåttervall och betesvall är Primus XL 0,75-1,0 l/ha, Starane XL/Cleave 1,5-1,8 l/ha och Kinvara 2,0 l/ha.  Det är endast vårbehandling som gäller för dessa produkter och karenstiden är 7 dagar.  För en gräsvall som betas kan även Express 50 SX/ Trimmer 50 SG 15g/ha + 0,2l/ha vätmedel användas med en karenstid på 7 dagar till betesläpp. Express 50SX/Trimmer 50SG är inte tillåten att använda i slåttervall.

Utöver ovan nämnda produkter kan även Ariane S: 2,5 l/ha användas i betesvall med en karenstid på 30 dagar. Ariane S innehåller klopyralid och det finns restriktioner för hantering av behandlad gröda, bland annat att det inte får föras bort från det egna jordbruket annat än till förbränning.