Försök visar att gips effektivt bromsar fosforläckaget och håller näringsämnet kvar i jorden i en form som medför att växterna fortfarande kan ta upp det.
I ett försök, på uppdrag av gödselmedelstillverkaren Yara, spred man år 2008 ut 4 ton gips per hektar på åkrar i Finland där det var höga halter med fosfor. Gipsen plöjdes ner i marken direkt efter spridningen och därefter mätte man halterna markbunden och lättlöslig fosfor genom att ta markprover och mäta halterna i dräneringsvatten från åkrarna. På det cirka 100 hektar stora forskningsområdet mätte man upp att läckaget av markbunden fosfor minsade med hela 60 procent medan läckaget av lättlösligt fosfor minskade med 33 procent, under de första två åren efter spridningen. Effekten minskade genom åren och man kom fram till att man borde sprida ut gips vart fjärde år på en åker för att ha god effekt hela tiden. Att sprida gips kostar knappt 2 000 kronor per hektar, inklusive transport, spridning och 4 ton gips. Det blir knappt 500 kronor per år och heltar vid spridning vart fjärde år. Gips sprids och hanteras som fuktig kalk.
Gips på åkern påverkar inte avkastningen och bärdigheten, men ökar mängden sulfat i dräneringsvatten. Därför bör inte metoden användas på åkrar som har utrinning i sjöar. För hav är det inget problem då dät finns sulfat naturligt där.