Klimatåtgärder som ändrar planetens färg som att odla fånggrödor och göra marken täckt av gröna växter istället för brun jord gör att en större andel av solens strålning reflekteras tillbaka. Det blir en ökning av klimatnyttan. Men jord som får en mörkare färg med ökad mullhalt suger istället åt sig mer av instrålningen.

De flesta kanske inte tänker på begreppet albedo i sin vardag. Albedo betyder olika ytors förmåga att reflektera inkommande ljus, exempelvis solinstrålning. En vit yta som snö reflekterar tillbaka nästan all solinstrålning medan en svart yta ”suger upp” instrålningen. Mark- och naturytors albedo har alltså betydelse för planetens uppvärmning. I en ny vetenskaplig artikel i tidningen Science of The Total Environment, här sammanfattad av  Markus Hoffmann på Greppa Näringen, beskriver en grupp forskare hur albedo påverkas av olika odlings- och klimatåtgärder i jordbruket.

Grönare jordbruk förbättrar albedo
Den rekordstora odlingen av fång- och mellangrödor har gjort det svenska lantbruket bokstavligen grönare än någonsin, alltså grönare genom färre hektar med bar jord under hösten. Fånggrödans gröna växttäcke ger ett högre albedo än om jorden skulle ha varit bar. Även utebliven eller minskad jordbearbetning som gör att det finns mer skörderester på markytan ökar albedo. I den vetenskapliga artikeln anges att när albedoeffekten räknas in för fånggrödor förstärks klimatnyttan med 5 till 32 procent utöver bara den kolinlagrande effekten. Uttryckt som koldioxidekvivalenter motsvarar det i storleksordningen 100 kg CO2e extra per hektar och år. Om det skulle gälla för svenska förhållanden och för hela landets areal fång- och mellangrödor på cirka 200 000 hektar skulle det bli 20 000 ton CO2e. Motsvarande klimateffekt av ändrat albedo för minskad jordbearbetning är en ökning med 11 till 82 procent.

Ökad mullhalt kan försämra albedo
Åtgärder för att öka markens mullhalt som att tillföra mer organiskt material eller tillämpa grundare jordbearbetning som kan öka mullhalten i ytligare jordlager kallas ibland carbon farming. Forskarna skriver att i takt med ökad mullhalt kan jordytan ändra färg till en mörkare ton och det kan minska albedo och med tiden förta en del av klimatnyttan som kolinlagringen innebär. De nämner också att tillförsel av biokol kan minska albedo men här förefaller resultaten komma från ett laboratorieexperiment och effekten på albedo minskar med inblandning i jorden och om ett växttäcke etableras. Så länga marken är täckt av växter är det således ingen fara med ökad mullhalt och därmed mörkare jord.

Forskarna tycker att när planer för carbon farming ska tas fram behöver det tas hänsyn till albedoeffekter. De påpekar samtidigt att det saknas kunskap om hur olika odlingsåtgärder påverkar albedo och att mer forskning behövs. Bland annat är det svårt att räkna om ett bedömt värde på albedo till klimateffekt som kg CO2e för en yta. Men det pågår mycket forskning och innovation för att förbättra mätningar och beräkningar. Bland annat ska en ny satellit skjutas upp som kan bedöma markytans albedo med en upplösning på 60 meter var tredje dag vilket är noggrannare än tidigare.