Under år 2025 förbättras lönsamheten inom mjölk-, gris- och nötköttsproduktion. Priser på lantbrukarnas animalieprodukter har stigit i pris samtidigt som mindre kostnader för foder, diesel och räntor påverkat positivt. Växtodlarna har däremot haft ytterligare ett tufft år, något som framförallt beror på för stora kostnader för åkermarken. 

Prisfall för spannmål på börsen, något som förstärkts i Sverige i takt med den svenska kronans förstärkning, påverkar växtodlarnas lönsamhet negativt, trots årets stora skörd. Det visar rapporten Lantbrukets Lönsamhet 2025 från Ludvig & Co. Även växtodlingsgårdarna påverkas positivt av minskade kostnader för energi och räntor medan priserna på växtskyddsmedel legat relativt stilla de senaste åren och gödseln blivit dyrare.
Vid Jordbruksekonomiska konferensen som hölls i början av december på SLU i Uppsala pratades det mycket om att svenska växtodlare hade koll på skördenivån men inte på kostnaderna i växtodlingen. Detta lyftes fram som ett problem. Det talades om vikten av att ha koll på hur man kör på fälten och hur effektiv lantbrukaren är, något som naturligtvis är viktigt, men den allra största anledningen till att många växtodlingsgårdar upplever svag lönsamhet undveks helt, och det gäller i alla sammanhang och vid alla lantbruksmöten.
Enligt Ludvig & Co:s egna kalkyler så är TBII, det vill säga det som ska täcka markhyran i en växtodlingskalkyl, för höstvete mellan 3 000 och 5 000 kronor per hektar beroende på olika landsdelar, just i dag med dagens priser på spannmål och insatsvaror. De siffrorna talar för att det är lönsamt att odla höstvete i Sverige.
Att lönsamheten är svag inom växtodlingen just nu kan således tillskrivas att många betalar alldeles för mycket i arrende eller köpt åkermark för dyrt. Ett strukturproblem som branschen dragits med i alla tider. Stordriftsfördelarna är många inom växtodlingen och för att kunna ha en modern maskinpark krävs arealunderlag. Det driver på markpriset i kombination med att tillgången till åkermark alltid är begränsad.
Men är TB II för höstvete 4 000 kronor och lantbrukaren har 6 000 kronor per hektar i kostnad för åkermarken i form av arrende eller räntor har ju lantbrukaren tagit ett felaktigt beslut i sitt företagande.
Denna analys gör ingen i Lantbrukssverige, i varje fall är det ingen som berättar.
Grundläggande måste ju vara att oavsett vad TB II är, i snitt under en tioårsperiod, så ska ju kostnaden för marken vara ungefär hälften, oavsett man arrenderar eller äger marken. Den som betalar mer kan inte i efterhand skylla på svag lönsamhet.

Mjölk och gris lyfter
Under år 2024 var det endast små lönsamhetsmässiga förändringar inom respektive driftsinriktning . Under år 2025 har förändringarna varit stora. Mjölk – och grisproducenter har haft ett mycket starkt år lönsamhetsmässigt och nötköttsproducenterna har lyckats vända sin negativ a trend. Däremot har växtodlingsföretagen drabbats av ännu ett år med liten lönsamhet, främst på grund av att spannmålspriserna sätts i dollar och när kronan stärks faller spannmålspriset och intäkterna. Sett i ett historiskt perspektiv är trots allt inte spannmålspriserna små i dag och med tanke på att räntan är liten går sannolikt den svaga lönsamheten i växtodlingen att finna på annan plats i kalkylen, som för stora kostnader för maskiner och mark.
Kött- och mjölkföretag, som är mer kopplade till euron, har påverkats mindre. Dessutom har EU:s Nitratdirektiv gett svenska producenter en konkurrensfördel jämfört med de länder som måste minska sin produktion, som exempelvis Nederländerna.
– Produktpriserna har glädjande nog legat på en högre nivå under 2025 för flera animalieprodukter som mjölk , gris- och nötkött, vilket tydligt bidrar till den ökade lönsamheten. Det är dock betydligt tuffare för växtodlarna. Vi ser också stora skillnader mellan företag inom samma driftsinriktning vilket beror på allt från företagarförmåga till självförsörjningsgrad av foder och skuldsättningsgrad, säger Filip Olsson segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co.

Prognos för lantbrukets lönsamhet under 2026
Lönsamheten inom mjölkproduktion bedöms minska kraftigt under år 2026, med ett betydligt svagare ingångsläge för mjölkpriset. Samtidigt prognostiseras en något förbättrad lönsamhet för nötköttsproduktionen medan grisproduktionen bedöms få en något försämrad lönsamhet. Även växtodlingsföretagen, bedöms vid en genomsnittlig skörd få ytterligare ett tufft år lönsamhetsmässigt. De faktiska räntekostnaderna kommer däremot att minska ytterligare, vilket kommer att påverka speciellt de mer skuldsatta gårdarna positivt.
– Vi har ännu inte sett den fulla effekten av Riksbankens redan genomförda räntesänkningar. Dessa kommer att gynna de lantbruksföretagare som är hårt belånade, vilket både är de som precis tagit över en gård liksom de som satsat för att utveckla verksamheten med hjälp av investeringar, säger Filip Olsson .

Investeringar kräver långsiktig lönsamhet
Långsiktig lönsamhet till rimlig risknivå krävs för att säkerställa en ökning av inhemsk produktion i linje med livsmedelsstrategin, men även för att kunna genomföra de miljö- och beredskapsinvesteringar som kommer att krävas inom lantbruket. Det förbättrade lönsamhets läget talar för att dessa investeringar kommer att kunna göras. Orosmolnet är de ökade byggkostnaderna och för mjölkföretagarna det minskande mjölkpriset.
– Det finns ofta en stark koppling mellan god lönsamhet till liten risk och investeringsvilja. Men de volatila priserna påverkar och skapar risker där timeing blir allt viktigare. Svenska lantbrukare är generellt sett mycket duktiga företagare. Lyckas vi få en långsiktig och mer stabil lönsamhet, då kommer vi se fler lantbrukare som investerar, säger Filip Olsson .