Att säga att svenskt lantbruk är i en skuldkris är fel. De samlade tillgångarna inom näringen är minst 8 gånger större än skulderna. Det visar NilehnTekniks beräkningar.

Att sätta ett pris på de totala tillgångarna i svenskt lantbruk är svårt, men med hjälp av uppgifter från ett par banker och taxeringsvärdena för 2011 får vi en god uppfattning.
Under den gångna våren har tidningsrubriker talat om att lantbruket är hårt skuldsatt och bakgrunden är att utlåningen under fjolåret ökat med 7,7 procent eller 18,4 miljarder kronor till 239 miljarder kronor.
Enligt taxeringsvärdena har svenskt lantbruk samlade tillgångar på drygt 947 miljarder kronor, att ställas mot denna skuld på 239 miljarder kronor.
I verkligheten är lantbrukets nettotillgångar ännu större.
Att sätta ett marknadspris är naturligtvis svårt, men enligt Per Knutsson på Länsförsäkringar Bank, kan marknadsvärdena vara allt från 1 till 4 gånger taxeringsvärdet i dag och enbart med en försiktig beräkning är fastighetsvärdena i nivån över 1 752 miljarder kronor. Till det kommer värdet av lager, djur och maskiner samt inlåning. Efter en sådan beräkning blir skillnaden mellan tillgångar och skulder ännu större och man kan räkna med att de samlade tillgångarna i svenskt lantbruk är minst 8 gånger större än skulderna.
Enligt LRF Konsults beräkningar är soliditeten för svenskt lantbruk som kollektiv 70–80 procent, även det en hög siffra.
Kravet på soliditet varierar hos olika branscher och för lantbruk är 28–40 procent ett bra mått. Det innebär att de flesta lantbruk ligger bra till.
– Soliditeten skiljer mycket mellan olika lantbruksföretag och varje företag måste bedömas utifrån sina förutsättningar, säger Per Knutsson.
Givetvis måste man alltid granska ett företags räntekänslighet, förmågan att klara en ränteuppgång. Men det finns i dag inget som talar för att räntan ska gå upp.
I februari förnyade den Europeiska Centralbanken sitt erbjudande om att låna ut pengar till 1 procents ränta under 3 år till banker och detta helt utan volymbegränsning.
Samtidigt har Sveriges Riksbank för avsikt att behålla nuvarande låga ränta och låta den hamna runt 1,5 procent en bit in under år 2013, vilket kan betyda att räntan blir kvar på en låg nivå.
Tvärtemot vad många olyckskorpar tror har antagligen lantbruket en ljus framtid. Världens befolkning ökar och allt fler behöver livsmedel. I dag ser vi spannmålspriser på en historiskt hög nivå trots att världsmarknadslagren är stora.
– Då ska man naturligtvis göra lönsamma investeringar och låna pengar till det när det behövs, konstaterar Mikael Rubin på Handelsbanken.
Vart annat lantbruksföretag har tagit nya lån under 2011 och ungefär hälften av dessa har lånat pengar till maskininvesteringar, 32 procent har lånat för investeringar i ekonomibyggnader och 22 procent har köpt mark. Fördelningen är ungefär densamma som tidigare år.
– Det som är viktigt att ha med när man gör en sådan här analys är att se till helheten. När skulderna ökar i balansräkningen ökar ofta även tillgångarna och soliditeten kan bli ungefär densamma. Det viktiga är ju inte skuldsättningen i sig utan att man har ett stabilt och starkt kassaflöde, konstaterar Mikael Rubin.
Han anser att det är fel att man har gått ut med så mycket negativt om den ökade utlåningen till lantbruket.
– Att man lånar pengar för lönsamma investeringar är ju sunt.

Fakta: Soliditet
Soliditeten är ett företags förmåga att betala för sig på sikt och räknas fram genom att ta det egna kapitalet plus 72 % av de obeskattade reserverna och därefter dividera med de totala tillgångarna i företaget.
Soliditeten ger alltså besked om hur mycket av verksamheten som finansieras med eget kapital. Ju mer som finansieras med eget kapital desto säkrare är verksamheten för exempelvis en kreditgivare. Ett kreditinstitut är alltid intresserat av ett företags soliditet för att kunna göra en riskbedömning innan de lånar ut pengar till företaget. Ju större soliditet företaget har desto större är chansen att kreditinstitutet accepterar nya lån.
Soliditeten kan bara ökas på två sätt; genom att företaget går med vinst och att dessa vinster stannar kvar i företaget eller genom att ägarna tillför kapital vilket i ett aktiebolag oftast sker i en nyemission.
Soliditet ska inte förväxlas med skuldsättningsgrad. De är visserligen besläktade, men den senare används specifikt för att beräkna företagets finansiella risk, det vill säga räntekänslighet.