Det var ett tag sedan gödselproduktionen i Sverige stängde ner. Den fanns i Köping och i Landskrona när det begav sig. Men nu kan det bli tal om gödselproduktion i Sverige igen, som en åtgärd för att göra svensk livsmedelsproduktion mindre sårbar.

Som en del i arbetet med att öka robustheten i svensk livsmedelsproduktion har Jordbruksverket på uppdrag av regeringen analyserat vilka hinder som finns för en inhemsk produktion av gödsel. I torsdags lämnade Jordbruksvetket förslag på åtgärder som regeringen kan vidta för att undanröja hindren och därmed stärka förmågan till att producera gödselmedel i Sverige.
Livsmedelsproduktionen är beroende av tillgång till insatsvaror och för många av dessa har Sverige ett stort importberoende. Att minska importberoendet av kritiska insatsvaror är därför en del i att öka robustheten i vår livsmedelsproduktion. Inom svenskt jordbruk finns exempelvis ett beroende av ett stort beroende av importerad mineralgödsel.

Långa processer och ej anpassade regelverk
Jordbruksverket fick redan 2022 i uppdrag av regeringen att analysera kapaciteten och förutsättningarna för inhemsk gödselmedelsproduktion samt kartlägga pågående potentiellt skalbara initiativ inom Sverige respektive EU.
Kartläggningen, som redovisades i mars 2023, visade att det fanns ett antal initiativ i Sverige och EU som har potential att bidra till vår försörjning av gödselmedel. Samtidigt visade utredningen att det även fanns ett antal faktorer som kan hindra eller fördröja att initiativen kommer igång eller når tillräcklig kapacitet. Det kan till exempel handla om långa processer för att få miljötillstånd eller att regelverken kring användning av avfall och kring gödselmedlens tillåtna innehåll av olika substanser inte är utformade för att underlätta återcirkulation av resurser i samhället.
Inför 2024 fick därför Jordbruksverket i uppdrag följa upp och rapportera om den fortsatta utvecklingen för nya inhemska gödningsmedel till jordbruket, samt föreslå åtgärder som vore lämpliga för regeringen att vidta för att underlätta fortsatt utveckling. Det uppdraget redovisas nu till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Förslag till åtgärder
Alla initiativ som lyftes i den föregående rapporten är fortsatt verksamma, men Jordbruksverket noterar att i flera fall har tidpunkterna för start av produktion senarelagts.
– Några av de planerade initiativen är mycket stora vad gäller framtida potential. Tre av initiativen skulle teoretiskt sett kunna tillgodose hela det svenska behovet av kväve och fosfor om full planerad produktion uppnås. De olika initiativen förutsätter dock att de stora mängderna fossilfri el som efterfrågas kan tillgodoses från elnätet, säger Frida Edström, utredare på Jordbruksverket.
De tre förslag till åtgärder som Jordbruksverket identifierar som regeringen kan vidta för att undanröja hinder för inhemsk gödselproduktion är:

Ge i uppdrag till ansvariga myndigheter att analysera vilka krav som ska uppfyllas för att en produkt ska få spridas som ett gödselmedel.
Införa så kallat anmält organ för EU-gödselprodukter i Sverige.
Ge uppdrag till lämplig organisation att regelbundet följa utvecklingen av inhemsk produktion av gödselmedel.