Ett stort utbud av griskött på den europeiska marknaden pressar priserna och får danska Seges Innovation att sänka sin prognos för grisnoteringen resten av 2026.

Den danska grisnäringen befinner sig i en mycket svår marknadssituation, där ökade volymer av griskött i Europa har skapat en tydlig obalans mellan utbud och efterfrågan. En viktig orsak är utbrotten av afrikansk svinpest i Spanien, som har begränsat landets tillgång till flera exportmarknader utanför EU och därmed gjort att större mängder spanskt griskött i stället stannat på EU-marknaden. Samtidigt har EU produktion av griskött ökat under 2026 jämfört med året före. Seges Innovation bedömer att de låga smågrispriserna i EU gradvis kommer att dämpa produktionen, vilket kan förbättra balansen på marknaden. Prognosen är att EU-produktionen börjar minska från våren 2027 och att det då kan ge en betydligt högre grisnotering än under 2026. När produktionen även i Asien anpassas till marknadsläget väntas exportmöjligheterna förbättras, vilket ytterligare kan bidra till en återhämtning. Någon exakt tidpunkt för när marknaden vänder går dock inte att ange. För Sverige är utvecklingen intressant eftersom den svenska grismarknaden har en betydligt högre prisnivå än EU. Jordbruksverkets senaste officiella jämförelse visar att det svenska avräkningspriset för slaktgris klass E vecka 25 låg 55 procent över EU genomsnitt. Skillnaden har alltså varit mycket stor under 2026. Sverige är samtidigt inte självförsörjande på griskött, vilket innebär att importen sätter en gräns för hur mycket högre den svenska prisnivån kan vara. Den svenska marknaden har dock ett mervärde som inte fullt ut finns i EU-priset. Svenska konsumenter efterfrågar svenskt kött och en stor andel uppger att de är beredda att betala mer för svenska livsmedel. Dagligvaruhandeln har därmed en viktig roll för hur stor prisskillnaden kan vara. Så länge den svenska produktionen inte ökar så mycket att det uppstår ett överskott finns det förutsättningar för en svensk grisnotering som ligger klart över EU-nivån. Men blir skillnaden för stor ökar risken att en del aktörer i större utsträckning väljer importerat kött.
Svenska slakterier följer detta förhållande noga och vet var gränsen ligger. Därmed följer det svenska priset på griskött EU-snittet upp och ner, fast med en väsentlig prisskillnad när EU är i botten och nästan ingen alls när EU-priset är i topp.
Detta förhållande såg vi på nötköttet i fjol då det blev brist i EU, och bristen var minst lika stor i Sverige, då drog priset på slaktnöt i vädret i EU men det svenska slaktpriset för nöt halkade efter.
Detta är en medveten strategi från svenska slakterier som vill ge ett långsiktigt hållbart pris till sina leverantörer så de känner trygghet och vill satsa.