De flesta lantbrukare kommer någon gång att stå inför ett generationsskifte. Hälften av de svenska lantbrukarna önskar att barnen tar över verksamheten vid ett eventuellt skifte. Den största anledningen till detta visar sig vara den starkt känslomässiga anknytningen till gården. Det visar Landshypotek Banks senaste undersökning.

Frågan om vem som ska ta över gården är stor för de flesta lantbrukare, oavsett om den ska överlåtas inom familjen eller säljas på en öppen marknad. Resultatet i en Landja-undersökning, gjord på uppdrag av Landshypotek Bank, visar att över hälften (53 procent) av Sveriges lantbrukare önskar att barnen tar över verksamheten. Viljan att barnen ska ta över beror till största del på de starka känslomässiga band man knutit till sin gård.

Nästan tre av tio (27 procent) svarar att det inte spelar någon roll vem som tar över gården, men att huvudsaken är att någon gör det. Känslan för att gården ska fortsätta drivas är därmed väldigt stark.

Närmare nio av tio anser att det är viktigt att gården drivs vidare. Bara 14 procent anger att det inte spelar någon roll vad som händer med gården.

– Med den starka kopplingen till platsen och ett ägande över generationer är jord- och skogsbruksföretagande annorlunda jämfört med mycket annat företagande. Undersökningen bekräftar att vi inte jobbar med branscher i en kvartalsekonomi, utan företagandet handlar om hållbarhet och långsiktighet, där gården och företagandet är en del av livet och många emotionella värden ständigt är närvarande, säger Johan Asklund, Företagsmarknadschef på Landshypotek Bank.

– Det är därmed mer än en ekonomisk diskussion som krävs vid generationsskifte. Undersökningen bekräftar att det handlar om många andra värden. Vi som jobbar med att möjliggöra generationsskiften vet att det krävs tid och omfattande dialog, fortsätter Johan.

Det finns en del regionala variationer som speglas i undersökningen. Allra viktigast tycker norrlänningarna det är att barnen tar över. Två av tre (67 procent) i det skogsrika Norrland vill att barnen tar över.

Lantbrukare i Götalands södra slättbygder och Götalands mellanbygder (totalt 69 procent) uppger i undersökningen att de har en något mindre känslomässig anknytning till gården än den som gäller riket som helhet (80 procent). Däremot är den något kraftigare hos de som äger mycket skog (87 procent).

Boende i Götalands mellanbygder är mer oroliga än övriga för att verksamheten läggs ned om någon annan tar över gården (22 procent). Norrlänningarna är mer oroliga än andra för att familjens traditioner hamnar i kläm vid ett skifte (12 procent).